Det satt ett monster i trapphuset idag. Jag har nog aldrig sett en så stor spindel i vilt tillstånd i Sverige förut! Någon måste ha öppnat porten för att släppa in den för den var för stor för att ta sig in genom någon springa! Kollegan J funderar på om den kanske till och med hade öppnat dörren själv, och det är inte omöjligt. Vi borde skaffa kodlås till porten.
Spindeln viftade med sina långa äckliga bruna ben och väste "jag ska attackera dig, spinna in dig i mitt tjocka vita klibbiga nät och sen äta upp dig", men jag sprang och han hann inte i fatt mig.
Araknofobi = förvirrad panik efter en close encounter med en spindel
4 kommentarer:
Med tanke på att den pratade med dig så måste det vara en väldigt sällsynt art! Om jag vore dig skulle jag fånga den och sälja den till cirkus! ;o)
Karin: Här fångas inget! Det är på liv och död förstår du! Jag övervägde att ta fram mitt svärd och fäktas med honom, men sen valde jag som sagt att fly istället... bättre fly än illa fäkta.
Hur stor var den i cm? Maken såg TVÅ liknande monster igår som bor under vår trätrall vid entren. Han tyckte jag skulle lyfta den så han kunde sopa bort dem, men jag vägrar. Vill inte se dem. Då finns de nog inte.
Cilla: Kroppen var minst fem centimeter (nä, men uppemot 2 åtminstone. Jag stannade inte riktigt och mätte....) och benen var så långa som bara spindelben kan vara. Hu. Ryser. Nä, jag håller med, ser man dem inte så finns de inte. Så resonerar jag varje gång jag går ner i cykelkällaren där spindelväven blir tätare och tätare för varje dag... Tur att vi flyttar snart. I vårt nya hus finns det säkert inte en enda spindel, eller hur??
Skicka en kommentar