Am I an alien?

För några veckor sedan fick jag en ansiktsbehandling på salong (present). Jag gick dit i tron att jag skulle få en avkopplande stund där jag skulle känna mig lyxigt ompysslad. Det började bra. Jag fick ta på mig en morgonrock, och sen blev jag invirad i mjuka frottéhanddukar. Ordentligt invirad. Sådär så att jag inte kunde röra mig. Sen tittade tjejen som skulle ge mig behandlingen på mitt ansikte med lätt oroad min.
Hon: Du har känslig hy.
Jag: Ja... jo...
Hon: Hur ofta använder du ansiktspeeling?
Jag: ehhh... i princip aldrig...
Hon: (förskräckt utrop, uppspärrade ögon) Det måste du göra! En gång i veckan ska du göra ansiktspeeling!
Hon: (igen) vilket märke har du på dina ansiktsprodukter? (något oroat tonfall)
Jag: (lite stolt, för jag har ju trots allt både en nattkräm och en dagkräm (båda presenter) som är "rena" ansiktskrämer,och köpte dessutom i somras ett ögonmakeupkit på taxfreen där det fanns ögonmakeup remover PLUS en speciell ögonkräm. Jag är safe, tänkte jag glatt. Ack så fel jag hade.) Det är märke x, y och z.
Hon: (stelnar till och slutar smeta in mitt ansikte med vad det nu var) Du kan inte ha olika märken! Du måste ha samma märke! Och de märken du har är inte bra! (och så gick hon på om parfymer och alkoholer och avsaknad av vitaminer och enzymer, och för mycket vatten och hjälp!!)

Och så där fortsatte det under hela behandlingen. Givetvis ville hon sälja sina egna underbara perfekta produkter efteråt, i ett litet nätt kit för ett par tusenlappar. Det var säkert jättebra krämer, men de passade inte min plånbok. Skamset gick jag därifrån efteråt och tänkte "tack och lov att jag inte berättade att det faktiskt händer att jag använder min vanliga hudlotion även i ansiktet då och då..."

Och nu för ett par dagar sen kände jag mig återigen som en alien. Ska på 25-årsfest i helgen hemma i lägenheten hos hon som fyller år. Tänkte ha en svart enkel klänning (som jag även har til jobbet ibland, nothing fancy) men tänkte skoja till det lite med lite roliga strumpor. Jag gick in på twilfit som råkade vara närmaste affär där jag vet att det finns strumpor, och framförde mitt ärende till den hjälpsamma expediten.
Hon: Vad ska du ha för skor till klänningen?
Jag: Tja, går väl dit i mina stövlar, men det är ju en opretentiös fest hemma hos Lotta i hennes lägenhet, så inne har jag ju inga skor på mig.
Hon: Inga skor?!
Jag: Neeej... du vet, det är lite förfeststuk, avslappnat, kanske uppkrupet i soffan... det är ju ingen som kommer att gå omkring med skor i hennes lilla lägenhet. Inte den typen av fest.
Hon: (igen, fast med lite mer upprört tonfall) Inga skor!!!?
Jag: Nej. (ser på expediten att hon önskar att hon befann sig på sin kafferast och slapp hantera såna här omöjliga kunder som inte förstår att man helt enkelt måste ha skor på fötterna om man köper strumpor av henne, annars är man inte värd att vara hennes kund)
Jag: Tänker mig kanske nåt i svart eller mörkgrått, kanske med glans eller glitter... Har ni nåt sånt.
Hon: (visar tydligt att hon har gett upp allt hopp om den lilla mask jag är) Det hänger på hyllan därborta.