16 september 2008

Första intrycket

Var på informationsträff för blivande föräldrar på Försäkringskassan igår kväll. Informationsträffen har föregåtts av en hel del korrespondens mellan mig och försäkringskassan. Enligt hemsidan ska man anmäla sig via e-post, vilket jag gjorde i somras, i riktigt god tid. Någon vecka senare fick jag ett mejl tillbaka där det stod att min anmälan hade vidarebefordrats till det lokala försäkringskassekontoret för behandling. Ytterligare ett par veckor senare kom det information om att min anmälan hade vidarebefordrats till det lokala kontoret för behandling- fortfarande utan besked om vi skulle få plats vid det önskade tillfället eller ej.

Så uppstod en schemakrock. Jag behövde boka om. Enligt alla konstens regler på hemsidan skickade jag ett nytt mejl med angiven rubrikrad, och fortsatte vänta. Hade fortfarande inte fått besked om vi skulle få plats det önskade datumet eller inte. Dagen innan informationsträffen (det första tillfället som jag bokat in oss på) kände jag mig nödgad att ringa till kundtjänst och fråga om vi skulle få komma överhuvudtaget, och om det skulle gå att byta till det lämpligare datumet för vår del.

Personen jag pratade med på kundtjänst sa "skicka ett mejl med den här rubriken". Jag sa att det hade jag redan gjort, och jag ville bara få besked om vilket datum jag fick komma. "Då avbokar jag din anmälan" sa kundtjänst.

Efter lite dividerande fick jag till slut personen på kundtjänst att förstå vad jag vill ha svar på, och ett löfte om att jag skulle få besked per telefon. Det fick jag faktiskt ett par timmar senare - det ska FK ha credit för!

Igår var det alltså dags. Vi kom dit några minuter före utsatt tid. Lokalen var proppfull. Personalen sprang och letade efter fler stolar både här och där. Informationsträffen inleddes efter en stund med:
"Ursäkta. Vi har inget anmälningssystem som vi kan hantera, så vi vet aldrig om det kommer fem eller femtiofem personer på de här träffarna. Men ni är varmt välkomna!"

Och där och då inleddes min relation med försäkringskassan. Jag erkänner att jag känner viss osäkerhet över att våra framtida kontakter kommer att vara frustrationslösa...

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag fick ett telefonsamtal från försäkringskassan häromdagen, från en nervös stackare, som talade om att jag fått för mycket pengar i augusti. Ett papper hade kommit till henne för sent, dagen efter att hon blivit min handläggare. Jag hade noterat det, men tänkt att att det nog skulle rättas till i september. Nej, det skulle det inte, sa kvinnan, ännu mer nervöst och skamset. Och hon kunde inte rätta till det. Och jag kunde inte föra över pengar tillbaka. Istället skulle någon annan handläggare skicka ett återkrav och först då skulle jag kunna skicka tillbaka pengarna, inom ett visst datum, annars...! Inte för att jag bryr mig så mycket, men jag märkte tydligt hur märkligt och pinsamt hon själv tyckte att det var. Nu har jag kollat gamla papper och insett att jag dessutom fått helt fel pengar hela våren. Vissa gånger för mycket, andra gånger för lite. Totalt ett par tusen för mycket. Vågar jag tala om det för försäkringskassan måntro?

Malin sa...

Vi skippade den där informationsträffen helt och hållet. Använd din (och din make sin så klart) e-legetimation och logga in på deras webbsida så finns all info där. Där finns också ett planeringsverktyg där man kan laborera fram och tillbaka och se vad olika uttag av dagar ger i pengar. Vad gäller info för oss "vanliga anställda" räcker vanlig infon bra tycker jag.
Kramar

Malin sa...

... och för oss har allt för övrig fungerat utmärkt nu i snart ett helt år, alla utbetalningar i tid och till synes korrekta. Men vi har båda lagt in långa perioders ledighet i förväg och har inte behövt göra så mycket ändringar.