Äntligen över!

Vilken skön känsla! Äntligen börjar alla nya grejer på jobbet sätta sig, och det går plötsligt att andas (och blogga lite...) igen! Nu är det bara att hålla tummarna att produkten tas emot väl ute på marknaden. Vill inte ha felrapporter! Hoppas hoppas hoppas att vår amerikanska storkund blir nöjd. Det skulle vara en fin julklapp! :-) Fast det är klart, produkten hinner väl knappast ut på marknaden ordentligt före jul. Den skickas ju till testning snart. Det är bara mitt jobb som nästan är över. Nu återstår bara att avsluta och avrunda i lite lugnare tempo. Skönt. Tre veckors bloggpaus är nog ungefär tre veckor för länge... Tur att inte så många läser min blogg, för då skulle det väl bli ännu färre när jag uppdaterar så sällan!

Flexibel försökskanin

Ibland tvingas man till obekväma insikter om sig själv. Jag har alltid sett mig själv som flexibel och förändringspositiv, men hela förmiddagen idag har jag brottats med mig själv och ömsom tänkt: "Varför kan vi inte bara göra som vi brukar? Det här är krångligt, besvärligt, omständligt..." ömsom: "Det kommer att bli bra, vi får bättre helhetsgrepp, felen kommer att minska, men varför måste just JAG vara försökskanin!!!" Jag vill inte, vill inte, vill inte...

En riktigt härlig höstdag

På med gympadojjorna, tryck i hörlurarna till mp3-spelaren i öronen (sätt i ett fräsch batteri först) och ta ett varv runt bostadsområdet. Ca 5 km. I raskt tempo. Vem skulle kunna tro att det är i början av november? Ljummet (nåja, allt är relativt) i luften, gula löv på träden, solen kikar fram lite försiktigt och Dixie Chicks gör sitt till för att promenaden ska gå ännu snabbare. I'm not ready to make nice! Armarna svänger i takt vid sidan av kroppen, och jag funderar på att köpa gå-stavar. Fast... snart är det väl snö på marken så skidorna och skidstavarna åker fram istället. Inte dumt det heller!

Bad hair season

Jahapp. Cykla 25 minuter i blåst och minusgrader, med mössa och cykelhjälm på huvudet - och försök! jag menar FÖRSÖK!! få håret att se normalt ut efter det. Det går inte. Helt kört. Och då hade jag ändå med mig borste, mudwax och sprej, men icke. Platt på vissa ställen, superelektriskt på andra, och inte nånstans i närheten av hur det brukar se ut på sommaren. Suck. Näste man till rakning?

898 gram

...väger en Sony Vaio. Och fin är den också. Med en batteritid på 6 timmar! Och jag som nyss köpte en 3 gånger så tung bärbar dator, med 4 timmars batteritid.... Fast till mindre än halva priset i alla fall. Och drömma går ju alltid! En Vaio kan jag köpa när jag har tjänat feta pengar och blivit rik!

Orhan Pamuk

Plötsligt vänder sig kollegan mot mig där jag sitter och riktigt har grottat in mig i felsökning och problemlösning av produkten.
-Och hur många böcker har du läst av Orhan Pamuk?
-Tja... svarar jag, det är nog bara en... Den svarta boken. Men den var lite seg. Hurså?
-Är du allvarlig?! Jag har aldrig träffat nån förut som har läst en nobelprisförfattare innan den har fått nobelpriset!

Minsann. Där var jag före för en gångs skull. Men den var rätt seg. Jag kanske får ge den en ny chans... Jag är inte säker på att jag någonsin läste ut hela boken. Eller så provar jag en annan bok av honom. Kanske.

En sån där dag

när allt bara går fel. Vaknade för sent, med huvudvärk. Regn utan regnkläder på väg till jobbet. Dåliga besked och frustration över att det inte går att kommunicera med kollegorna i ett annat land. Vi pratar helt enkelt inte samma srpåk, inte ens när vi pratar engelska med varandra. Jag säger en sak och de hör en annan... och tvärtom. Produkten jag jobbar med skickas iväg till testarna i Brasilien, och fem minuter senare hittar jag slarvfel i koden. Nu är det snart dags att gå hem från jobbet - tack och lov! - och nu regnar det igen.

Ska krypa ner i badkaret, tända några ljus och stänga ute världen en stund när jag kommer hem. Då blir det nog ett bra slut på dagen i alla fall. :-)