Mycket har jag sett på vägarna...

Men det här är nog första gången jag ser en röd liten stuga vara ute och åka.

God jul!

Från oss alla, till er alla, en riktigt god jul! Ettåringen har börjat öppna klapparna hos farfar...

Men alltså, nu är det väl ändå dags att vara lite ledig?

Om det är nån som undrar så kan jag meddela att man inte hinner n.å.g.o.n.t.i.n.g. när man tänker fel och meddelar jobbet att man ska jobba 75 % samtidigt som maken meddelar sitt jobb att han ska jobba 40%. Vem ska då ta hand om pyret därhemma? Jo, då jobbar den som har sagt 75 % riktigt riktigt, långa dagar, så där långa så att familjen sover gott när man går hemifrån och man har tur om man hinner hem för att säga godnatt innan det är dags att sova igen. Då hinner man ingenting annat.

Definititvt hinner man inte blogga.

Inte sätta upp den fina tavlan från Hanna på väggen heller fast man äntligen har hittat en ram i alla fall. (jag lovar, lovar, lovar att det kommer en bild när talan äntligen är uppe...)

Bloggtips

Idag hittade jag en ny mysig blogg. Idas sida. Så många fina grejer... bland annat gör hon sådana här bokstäver. Och fina tavlor som passar perfekt till väggarna i ett barnrum.

Övertrött

Sonen är hur trött som helst. Så trött så att inget funkar. Inte ens att sova. Nu har maken försökt natta honom en bra stund. Snart är det min tur att ta över.

Om vi väl får honom att somna nån gång kommer nog vi också behöva lägga oss direkt pga övertrötthet...

Fast det var en riktigt rolig eftermiddag. Adventsfika ihop med tre andra barnfamiljer. Oj vad de lekte! Därav övertröttheten...

Frukost

Klockan är några minuter över sex. Det är så mörkt så det är inte klokt. Sonen har börjat pipa där uppe. Hoppas han somnar om. Det är för tidigt för honom och maken att gå upp. Endast tomten och kontorsråttan är vaken...

första advent

Det har visst varit lite klent med inlägg på sistone. Nu när både magsjuka och förkylningar har lämnat vårt hus kanske det blir bättring även på bloggandet, men jag lovar inget. Nu börjar ju julstöket och vem har tid att sitta vid datorn då?

Har haft en riktigt bra helg! Det känns som att vi har gjort massor, men samtidigt har vi hunnit bara sitta och vara och vila också. Gött! Men det är klart, sonen väcker oss ju senast sju på morgonen, och går man upp så tidigt även på helgerna så hinner man mycket. Lussekatterna var bakade och hade hunnit svalna tillräckligt till klockan tio i lördags. Trevligt.

Två julmarknader har jag och sonen hunnit med också (då satt maken hemma och lekte med datorn - i nästan fyra timmar! Det borde kanske vara han som bloggar istället för jag...). Köpte lotter på båda marknaderna, det hör liksom till tycker jag. På lördagens julmarknad på stan vann jag en toscakaka att ha till fikat (köpte lotter för 10 kronor). Vi åt upp halva till kaffet igår... jättegod! På söndagens julmarknad i gamla linköping vann jag två chokladaskar och en konservburk med fruktcocktail. Där köpte jag lotter för 40 kronor. Och ändå anser jag mig ha enorm tur i kärlek också!

Det jag inte hann med i helgen var att sätta upp gardiner i sonens rum och att sätta upp lite tavlor och annat jox på väggarna i sonens rum, sovrummet och gästrummet. Nästa helg kanske.

Note to self

Pumpa cykeln. Det är jobbigt att cykla utan luft i bakdäcket.

Passa även på att sätta i batterier i baklyset. Det är bättre om lampan faktiskt lyser.

Tänt var det här!

Det är allt bra mysigt att mötas av tända ljus när man kliver in på rummet efter att ha cyklat i mörker och regn till jobbet. Det blir liksom ändå en mjukstart på arbetsdagen.

I did it!

Observera att den inte är tänd än.

Komma i stämning

Idag på fikarasten pratade vi adventsljusstakar på jobbet. Visst får man sätta ut adventsljusstake i sitt kontorsfönster åtminstone på måndag när det är en arbetsvecka kvar till första advent? Visst får man det?

Iiihh! pirr pirr!

Herr Gårman - Klas Klättermus

Nu måste man väl ändå officiellt kunna säga att sonen går. Han väljer allt oftare att resa sig upp och stappla några steg när han vill förflytta sig. Visst, det har kanske inte varit mer än högst sex steg i sträck, innan han sätter sig ner på huk och återfår balansen innan han reser sig igen, eller om han tar stöd mot en vägg eller stol (eller byxben). Men han går nästan lika ofta som han kryper nu i alla fall när han ska någonstans. Så officiellt säger vi att han gick när han var ett år och en vecka!

Att krypa upp- och nerför en trappa har han gjort obehindrat en längre tid, och bevare oss väl för klättrandet ÖVERALLT. Hur gör man för att ungen INTE ska sitta på köksbordet/diskbänken/spisen/handfatet i badrummet/fönsterbrädan?

Felbeslut

Idag hade jag en matlåda med mig till jobbet med en god kycklinggratäng från igår kväll. Men så kom ett mejl från en kollega om att hänga med till en av lunchrestaurangerna, och eftersom utbudet där lät väldigt gott och sällskapet var trevligt så hakade jag på. Tänkte att matlådan kan ligga i frysen till nån dag i nästa vecka istället.

Och så köpte jag fläskfilé med ugnsrostad potatis och stiltonsås.

Fläskfilén och såsen var goda, men potatisen var kall och smakade som om de hade kokat den, låtit den ligga i frysen lite för länge, värmt upp den i micron, hällt på lite olja och grillkrydda och sen låtit den kallna igen. Jag åt INTE upp den. Urk!

Så nu sitter jag här och känner mig omätt. Inte hungrig, men inte mätt heller. Och min goda matlåda står i frysen och säger "skyll dig själv!".

SJ SJ gamle vän...

På lördag ska jag åka tåg. Den som har hängt med länge på min blogg vet att jag inte är särskilt förtjust i sj, men den här gången ska jag på ett sånt där sammanträde igen, och det är inte jag som betalar resan, och vi är några som ska samåka för att kunna planera tillsammans på tåget och jada jada... så det blir tåg.

Faktum är att denna gång ser jag faktiskt lite fram emot hemresan - då ska jag åka ensam! 1 timme och 40 minuter bara JAG! Jag och en bok, ett gäng mp3:or, och kanske en kopp kaffe från restaurangvagnen. Och sen får Magdalena Ribbing säga vad hon vill om Jag-fixeringen i dagens samhälle. Jag ska sitta stilla, ensam, i 1 timme och 40 minuter och bara bry mig om mig själv! Fattar ni hur det känns för en småbarnsmamma?!

Lax- och räkbiffar

Ikväll får vi besök av Albins faster och farbror. Vi har inte träffat dem sen de gifte sig i somras, och Albin partade loss fram tilkl 23 på deras fest. Hoppas att han kan tänka sig att somna lite tidigare ikväll..

Hur som helst så ska jag bjuda på lax- och räkbiffar med klyftpotatis och en supergod kall sås. Här är receptet till ca 4 portioner:
500 gram laxfilé
200 gram skalade räkor
1 rödlök
1 ägg
salt, peppar
Santa Maria Seafood and fish

Hacka lax, räkor och rödlök i ganska små bitar. Rör ihop tillsammans med ett ägg. Forma biffar och stek i smör/margarin/olja. Krydda med salt, peppar och Seafood &fish kryddblandningen under stekning.

Sås:
Mixa 7 soltorkade tomater, ½ kruka basilika och ½
dl gräddfil med en stavmixer. Blandningen behöver inte
vara helt slät, men tomaterna ska vara i mycket små bitar.
Vänd sedan ner ytterligare 2½ dl gräddfil och smaka av
med 1 krm salt och ½ krm peppar. Lägg upp såsen i en
liten serveringsskål.

Klyftpotatis:
Skala lagom många potaitsar och skär dem i lkyftor. Bland eventuellt i lökklyftor, vitlöksklyftor, morotsstavar, palsternacka, rödbetor i lyftor, paprikabitar och vad annat du kan komma på. Lägg allt i en långpanna med lite salt, olja och eventuellt någon örtkrydda. Stek i ugn tills allt är mjukt inuti, och lite krispigt utanpå.

45 dagar kvar till julafton

inklusive idag och själva julafton (om jag har räknat rätt).

Det börjar vara dags att planera! Jag brukar tänka att det är så himla smidigt att köpa alla julklappar på nätet. Det tänker jag ända till ett par dagar före julafton, då jag inser att inte ens webbutiken med kortast leveranstid hinner leverera julklapparna i tid om jag beställer då, så då är det ut med de vassa armbågarna i stades butiker som gäller i alla fall.

Men i år tänker jag att det fortfarande är 45 dagar kvar till julafton, så i år skulle vi kunna köpa julklappar på nätet... fast vad ska vi köpa? och till vem? Ska vi nöja oss med presenter till barnen, eller ska alla vuxna också ha? Hur många av farmors mans släktingar kommer att vara med på julfirandet? Hur många av dem är barn? När ska vi träffa mormor och morfar? Ska vi strunta i julklappar helt och hållet och skänka pengar till välgörenhet istället?

Och inte nog med julklappar, först kommer ju julkorten. Var har vi den där listan med alla namn och adresser till de som brukar få julkort? Är det några som har tillkommit till den listan som inte fanns med förra julen? Är det någon som tyvärr inte längre är med oss och som ska strykas från listan? Hur var det nu, har de flyttat ihop eller isär? Har de flyttat överhuvudtaget? Ska vi skicka papperskort eller e-kort? Både och? Vem ska få vad? Julkort med sonen till alla, eller "vanliga" tomtekort? Vart ska vi beställa julkort med sonen? Har vi redan nåt bra foto att beställa julkort av? Fotot i förra inlägget kanske kan funka... han har ju i alla fall lite rött i pyjamasen...

Och så den viktigaste frågan av alla när julstressen infinner sig: när får jag börja dricka glögg?

Inte helt nöjd med att fylla år...

1 år

Igår fyllde han ett, den lille plutten.

Det har varit kalas i flera dagar. Roligt, härligt och intensivt. Ibland så intensivt att det har varit svårt att hantera för en ettåring, som till exempel när han fick så många paket samtidigt och alla tittade på honom så han började gråta och slängde paketet i väggen. Men mest har han haft roligt. Han har lekt och lekt. Och när de sista gästerna åkte igår kröp han först runt en stund och letade efter dem, och när han inte hittade dem somnade han istället.

Av sin mamma och pappa fick han ett eget rum. Han somnade i sin säng i går kväll, och sov bra hela natten. Var vaken med vad som verkade vara magont en kort stund runt halvfyra tiden, men han var inte särskilt orolig för att han var på ny plats. Och vi sover ju i rummet bredvid så det går snabbt att komma in till honom när han säger till. Men nog är det lite stort, att ha ett eget rum. Han är väl ingen bäbis längre... fast han har fortfarande inte börjat gå ordentligt, så han kanske kan kallas bäbis tills han går åtminstone? Om inte annat kan hans mamma behöva lite mer tid på sig att förstå att det har gått mer än ett år sen vi åkte in till förlossningen den där novembernatten...

Grattis min lilla fina ettåring!

Barnsäkra spisen - jomenvisst, det funkar ju...

Läste på nån blogg om ett barn som vägrade fisk och bara ville ha en annan rätt som de vuxna inte ville ha, men som modern skrev "lyckligtvis når inte sonen upp till spisen än och kan således inte laga egen mat".

Är det bara min son som har kommit på att ugnsluckan utgör ett perfekt trappsteg/pall? Och vi som har "dubbelugnen från Elektrolux" - det är väl bara en tidsfråga innan han öppnar även den övre ugnsluckan och ställer sig på den istället, eller för all del klättrar ända upp på spisen och tillagar sig själv till söndagsstek. Lite grann i stil med trollkarlen i India land bak Himalaya rand...

Min son, fotografen!

Tja... Vad visar den här bilden?

Min son, fotografen!

Fot(o)!

Min son, fotografen!

Han ägnar sig mest åt abstrakta bilder.

En riktigt bra helg!

Jo men på nåt sätt så tillkom det lite extra tid i helgen. Faktiskt. Det var väl någon som hörde/läste mitt blogginlägg...

Jag målade alla väggarna i det som ska bli Albins rum - inklusive bakom elementet (och bara lite grann på listerna utanför maskeringstejpskyddet).
Jag myste med tapas och rödvin, och mörk choklad ihop med maken.
Jag var i lekparken med min son - gissa hur sandig en snart ettåring kan bli!
Jag tog en långpromenad i skogen med sonen. (Under tiden la maken golv i det där rummet. Det blev jättefint!)

Jag röjde det värsta höstrisiga i trädgården, nu ser det helt ok ut, och de höstblommor som fortfarande blommar är inte längre gömda under andra vissnade växter. Äpplena är plockade från trädet.

Tvättat och dammsugit. Handlat lite grann.
Bakat tårtbottnar till ettåringens kalas. Bakat äppelkaka att ha till kaffet.
Handlat möbler, matta och bäddmadrass på IKEA. Tittat på medan maken monterade den stora möbeln. (Och framför allt hållit sonen undan från att äta upp alla skruvar och smådelar som behövdes till monteringen).

Rensat garderoben i sovrummet. Rensat ur jackor/skor/väskor ur klädkammaren. Håller tummarna för att maken kör iväg allt till återvinningen... Hittade dessutom ett par bortglömda byxor i garderoben, som fortfarande funkar både i storlek och modemässigt. Bra, då slipper jag köpa nya.

Hann till och med sitta i soffan och läsa bok i en kvart medan sonen sov förmiddag en av dagarna. Med en kaffekopp, men utan chokladpraliner... Man kan inte få allt!

Idag ska jag beställa vinterdäck. På onsdag ska jag en sväng på stan efter jobbet och hoppas hitta födelsedagspresent till sonen då. Maken tycker att han kan få ett nytt rum i present, men det är ju lite svårt att slå in det i presentpapper att öppnas på morgonen... De där fotona som ska in i album, tja, har de legat och väntat i flera år så kan de väl ligga ett tag till. Och så ska jag fortfarande skriva det där uppdragsavsägningsbrevet.

Tid

Jag vill ha tid. Ge mig tid, någon.

Jag vill ha tid att bara vara och gosa och leka med min son.
Jag vill ha tid att bara vara och mysa med min man.
Jag vill ha tid att rensa ur mina garderober och göra mig av med gamla fläckiga, trasiga, utslitna, urtvättade, missfärgade och missformade kläder som ligger intryckta längst in i lådorna eller hänger av någon oförklarlig anledning på galgar i hänggarderoben och bara tar upp plats.
Jag vill ha tid att rensa ur klädkammaren på övervåningen och skicka iväg gamla skor och jackor och väskor som inte längre används.

Jag vill ha tid att måla klart sonens rum.
Jag vill ha tid att köpa nya möbler, hyllor, skåp till sonens rum (och lite annat).
Jag vill ha tid att fundera på gardiner, kuddar, lampor och andra små mysiga detaljer.

Jag vill ha tid att höströja i trädgården, plocka ner äpplena och rensa bort de största vissna högarna ur rabatterna, så att tulpanerna har någon chans att komma upp till våren.
Jag vill ha tid att jämföra priser och kvaliteter och renomméer för vinterdäck och däckverkstäder.
Jag vill ha tid att baka bullar, tårtbotten, småkakor och limpor att fylla upp frysen med.

Jag vill ha tid att gå på stan och köpa nya vinterskor till mig själv, och kanske ett par byxor inte skulle vara så dumt heller...
Jag vill ha tid att gå på stan och köpa ettårspresent till min son som fyller om en vecka.
Jag vill ha tid att planera min garderob så jag har vettiga kläder som kan matchas med varandra.

Jag vill ha tid att sortera fotona i datorn, slänga dåliga bilder och "framkalla" bra bilder till fotoramar och album.
Jag vill ha tid att sätta in bröllopsfoton (2,5 år gamla) och alla foton från Albins första sex månader som nu bara ligger i en hög i album istället.
Jag vill ha tid att bjuda hem släktingar och vänner på fika och middagar.
Jag vill ha tid att åka och hälsa på släktingar och vänner.

Jag vill ha tid att träna.
Jag vill ha tid att gå på långa promenader, med eller utan barnvagn, fast gärna med sällskap!
Jag vill ha tid att ligga på soffan och läsa en bra bok. Eller en dålig för den delen...

Jag vill ha tid att köra allt eländigt skräp som vi har bunkrat upp i källarförrådet till återvinninsstationen.
Jag vill ha tid att bygga om förvaringshyllorna som inte används just nu och få upp dem i klädkammaren på övervåningen.

Jag vill till och med ha tid att städa!

Och nu när jag har skrivit den här listan inser jag att jag, så fort jag får tid, ska sätta mig ner och skriva avsägningsbrev för åtminstone ett av mina ideella uppdrag.

Jag vill ha tid! Ge mig tid, någon.

Bad hairseason

Jo, nu är den här. Den där tiden på året då man tar på mössan för att inte frysa, och när man kommer fram till jobbet hänger håret platt och elektriskt och går inte att fräscha till alls, utan man går där hela dagen med platt hår som spretar lite lustigt åt fel håll och undrar hur alla andra gör för att se så snygga ut i håret!

På flygplatsen

Flirt eller bara livlig fantasi?

Det är förmodligen bara min egna fantasi som har diktat upp den här historien, men här kommer den.

I ett kontorsrum ganska nära mitt sitter en man. Han är den där slutna, tysta typen, som man knappt lägger märke till. Han fikar sällan, och ger inte intrycket av att vara särskilt social. Jag har nog mest bara sagt hej till honom på de fyra fem år jag har jobbat här. Jag tror att han är singel, men det har jag ju egentligen ingen som helst aning om.

Och så plötsligt i förra veckan passerade jag honom när jag skulle gå och värma min matlåda i micron. Han stod och log stort medan han pratade med en jämnårig kvinna, som också log och såg lite förlägen ut. Det kunde ju självklart ha handlat om jobb, men jag tyckte mig höra "det finns ju några restauranger att välja på härute" så nog tror jag att det var en lunchdejt de pratade om.

Någon dag senare såg jag dem återigen stå och prata med varandra vid lunchdags med jackorna på, "jag vet inte, vad tycker du" hörde mina stora öron, och jag misstänkte att de återigen pratade om en lunchdejt.

Idag luktar det gott rakvatten från han kontorsrum, något jag aldrig har känt tidigare.

Och jag sitter här och tycker att det är jätteroligt! Även om det bara är min livliga fantasi som håller på att para ihop två människor som jag knappt vet vad de heter så kan jag inte låta bli att bli lite bubbligt glad över kärleken!

Längtan

Om en vecka sitter jag på en solig balkong i värmen på Teneriffa och bara njuter.

Jag ska sova länge på morgnarna - så länge som sonen tillåter i alla fall.

Jag ska äta långa frukostar.

Jag ska leka på stranden och vid poolen.

Jag ska åka på utflykter.

Jag ska sitta.

Jag ska gå långa promenader med sonen i vagnen.

Jag ska dricka kaffe på uteserveringar.

Jag ska läsa bok.

Jag ska äta paella och mycket fisk och skaldjur, och dricka lite vin ibland.

Appropå snö

Varje år, ända sedan jag sov i tält en natt i mitten av oktober 1992 och vaknade av att jag höll på att frysa ihjäl i snöovädret, har jag hävdat att den första snön visst ofta kommer i oktober. Varje år försöker min omgivning övertyga mig om att nejdå, så är det inte alls.

De allra flesta åren har jag haft rätt. Förra året kom det ingen snö i oktober, åtminstone inte i den del av landet där jag var. Men de flesta åren dessförinnan.

I morse snöade det visst i Stockholm, har jag hört.

I morgon ska det snöa i Linköping, sägs det, fast vädersajterna säger klart väder. Mina kollegor säger oj och usch och inte kommer det väl någonsin någon snö i oktober! Vi får väl se, säger jag.

Grattis!

8 oktober

Idag blir lillkillen 11 månader. Hej och hå och tjo och tjim. En månad kvar att köpa födelsedagspresenter på, och börja planera mat och tårta till ett-årskalaset, och hur många kommer av alla släktingar vi har bjudit in (och har vi inte till och med glömt att bjuda in Albins syssling/tremänning/nästkusin månntro?), och vem ska sova var, och har sonen några klädesplagg utan köttfärssåsfläckar som inte går bort i tvätten?

Och så just det ja, på mitt jobb är det den mest stressiga perioden på hela hösten vilket innebär lite extra timmar här och där, och så ska vi åka på solsemester i en vecka i slutet av oktober, och innan dess måste vi ju köpa ny vagn som går att ta med på flyget och boka hyrbil, och behöver sonen några utomlandsvaccinationer? (Pass har vi faktiskt redan fixat - hurra!)

Just nu känns det som att vi har lite att tänka på...

Allt är relativt

Eftersom jag igår höll på att frysa nästippen av mig när jag cyklade till jobbet igår bullade jag upp med fleasetröja, jacka, regnbyxor (det regnade faktiskt), mössa, sjal och handskar när jag cyklade till jobbet idag.

Stannade halvvägs och plockade av mig allt utom fleasetröjan som jag nöjde mig med att knäppa upp.

Det var ju hur varmt som helst idag! Säkert minst 12 grader. Rena rama värmeböljan

En ny tidsepok

Sonen har blivit stor. Han är ingen baby längre. När vi handlar kläder inser vi att babyavdelningen inte har de storlekar han behöver. Han behöver kläder från pojkavdelningen. Vantar i storlek 2, eller är till och med de för små? Skor i storlek 23. Och igår köpte vi (äntligen tycker nog sonen!) en ny bilbarnstol. Babyskyddet för barn upp till 13 kg förpassas till förrådet. Den nya stolen ska han enligt beskrivningen kunna ha till han är 4,5 år, men när jag ser honom sitta i den funderar jag på hur det ska gå till. Tycker han ser väldigt stor ut i den redan.

Om ungefär en månad fyller han ett år.

Vi har inte längre en bäbis. Vi har en liten pojke. Finns det nåt svenskt ord för "toddler"?

jojomen

Häromdagen var jag föräldraledig. Maken var tvungen att jobba (=åka på konferensresa med jobbet och äta hotellfrukost två gånger, bada bastu och spa:a, titta på delfinshow och dricka öl...) så jag hade två hela vardagar tillsammans med sonen. Det var länge sen.

Vi passade på att promenera ner till stan. Åt sushi till lunch (sonen åt burkbarnmat) och drack kaffe på eftermiddagen (sonen drack vatten och åt yoghurt, sen kröp han omkring på golvet i en halvtimme. Hann med att byta blöja två gånger vid det fikatillfället faktiskt!). Och så fick jag faktiskt en hel del shoppat. Mycket trevligt! Jag fick till och med prova jeans utan att sonen protesterade allt för mycket.

Sen tvärsomnade han mitt i ett "da da da" inne i mataffären. Fascinerande att han kan somna så otroligt tvärt ibland, medan det tar eviga tider att natta honom andra gånger (som till exempel när han vaknar 03:00 på natten och tycker attt han och mamma och pappa ska vara vakna till 04:37...).

Men det var väldigt trevligt att uppdatera garderoben lite grann. Nu är hösten välkommen - åtminstone klädmässigt. Fast när termometern visade minus 1 grad när jag ckulle cykla iväg till jobbet så funderade jag på om jag inte borde leta fram vinterjackan istället. Verkar nästan som att vi hoppade över hösten i år...

Att möta en kändis

Igår åkte vi tåg, jag och sonen. I Örebro klev det på två killar med baggyjeans, skägg och dreads. De satte sig mittemot oss. Albin stirrade lite innan han kastade nappen på dem. De smålog och lämnade tillbaks den. Sen tappade Albin nallen, de plockade upp den från golvet. Sen viftade han med nappflaskan så det skvätte överallt. Sen kom det en ung, smal tjej och frågade lite nervöst om den ena kunde skriva en autograf på hennes cd. Jag sneglade lite och försökte läsa upp och ner vad det stod för artistnamn. Promoe stod det.

När jag kom hem googlade jag.

Vi gungar!

Och det där med att ha mössa på huvudet, det är definitivt inte albins grej...

UPPDATERAD:
Ja, men, allvarligt, borde inte mobiltillverkarna stå i kö för att ge mig en bättre mobil med bättre kamera så att jag kan ta ett skarpt foto på ett barn i rörelse och inte utsätta er, mina kära läsare, för sån här oskärpa?

Om det dessutom går att ringa med mobilen så blir det ett plus, för den jag har går det bara att blogga och sms:a med nuförtiden (tänkte nästan skriva fota också, men med tanke på ovanstående bild lät jag bli. Fast kameran funkar ju fortfarande, om än dåligt)

Lugn. Jättelugn.

Jag kom hem från jobbet, lite tidigare än vanligt. Frågde hur dagen hade varit. Lugn. Jättelugn. Sa maken. Sonen stod och pillade på lampsladden och skrattade. En glad och harmonisk dag utan i stort sett några tårar alls.

Och så gick det fem minuter.

Sen voltades det från övervåningen nerför trappan, badades i spagettikastrullen (ja, med varmt vatten), slog huvudet i bordet, matades med för varm falukorv, fastnade under sängen, ramlade ner med rumpan före från pallen.... På bara en timme!

Sen gick jag hemifrån.

Kom hem några timmar senare. Maken vaknade till och jag frågade viskande hur kvällen hade varit. Lugn. Jättelugn. Sa maken. Sonen sög på nappen och fingrade på nallen i sömnen. Han somnade strax efter att du gick. Sa maken.

Och nu är det ny dag. Maken och sonen sov fortfarande när jag gick hemifrån. Jag hoppas att den här dagen också blir lugn, jättelugn.

Friskvårdsdag

Vi har haft friskvårdsdag på företaget. Jag var bland annat på ett föredrag som Fredrik Paulún höll om antioxidanter. Det var väldigt intressant. Det här är bra källor till antioxidanter:

grönsaker (tipsade om morot, gärna med skalet på, riven i köttfärssåsen, spenat, och grönkål! och ärtor, tomat)
frukt och bär (granatäpple är bättre än citron... ju mer färg desto bättre. blåbär.)
baljväxter (konserverade svarta bönor är jättebra antioxidantmässigt. är man ute efter GI så är egenkokta bönor bättre än konserverade. )
fullkorn (havregryn till exempel, jättebra!)
nötter och frön (koka havregrynsgröt med linfrön, smaksätt med ett par katrinplommon och du har en antioxidantbomb!)
rotfrukter (oj, här skulle det stå morot)
kaffe, te, rödvin (ett glas rödvin räcker, sen börjar de negativa effekterna av alkoholen ta över, snabbkaffepulver är förkastligt, men bryggkaffe eller espresso spelar ingen roll, grönt te är marginellt bättre än svart te)
kryddor, örter, kakao (ta gärna en bit mörk choklad om dagen, tar man många fler blir det för mycket kalorier, ingefära, vitlök, chili och kanel är jättebra kryddor med höga halter av antioxidanter)

Antioxidanter är bra bland annat för att de stärker immunförsvaret. Vill ni veta mer om antioxidanter får ni kolla om ni hittar nåt på Pauluns sajt. :-)

Hmmm...

Var det verkligen ingen mer än jag som tyckte att DN hade lyckats med att publicera textrelaterade annonser på webben? Flyget är klimathot - billiga biljetter...? Inte ens en liten ynka smiley i kommentarsfältet...

Nåja, jag ska sluta försöka vara rolig. Det är ju kört. Misslyckat redan från början.

Fast min son tycker i alla fall att jag är rolig. Han brukar börja gapskratta, så där riktigt näst intill kiknande skratt, när jag kommer hem från jobbet. Åtminstone ända tills jag hinner få av mig skor och jacka och tänker lyfta upp honom, då slutar han, lyfter på ögonbrynen och tittar på mig som om han tänker "räcker det inte nu? jag har ju visat att jag blev glad att du kom hem. Nu vill jag leka med mina grejer. Gå och fixa lite käk istället, ok mamma? Gröt sa jag."

Ibland blir det inte så lyckat med annonseringen

En blivande kock?

10 månader gammal, och hjälper redan till med matlagningen. Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli.

Stängt pga ombyggnad

Fick några minuter över på jobbet (sitter och väntar på material från en kollega och kommer inte längre än så här utan det) och tänkte "nu ska jag passa på att gå in på ellos.se och beställa de där topparna jag har kikat på tidigare. Hinner ju aldrig gå till affären, så nu får det bli onlineshopping istället. Men så visar det sig att deras onliebutik är stängd på grund av ombyggnad just nu. Det suger!

Lunchjympa

Håll tummarna för att foten håller idag! Jag tror att den gör det. Jag har vilat, och vilat, och vilat lite till, och nu var det flera dagar sen jag kände av det onda i foten. Så nu testar vi med lunchjympa! Hopp och skutt!

UPPDATERAD:
Jo, det gick! Riktigt bra till och med! :-)

Det här med att blogga

Hittade alldeles nyss en ny blogg som jag inte varit inne på förut. Ketchupmamman. Jag skrattade så jag fick tårar i ögonen åt några av inläggen när jag "läste ikapp".

Och så tänker jag, att så där borde det ju vara. Tänk vad kul det skulle vara om någon skrattade åt min blogg. Jag vet att det faktiskt hände nån gång i urminnes tider när jag lyckades få till några inspirerade inlägg. Men som min blogg har sett ut på sistone med allt innehållslösare inlägg så förstår jag ju att ingen skrattar. Om nån får tårar i ögonen så är det nog snarare för att det är lite sorgligt att jag fortfarande håller på. Det är lite så där som när farfar blir för gammal för att köra bil bra men ändå vägrar sluta... Kanske är det dags att inse faktum och lägga ner helt enkelt. Trots att det är lite som ett gift, det är svårt att sluta också. Jaja, vi får väl se hur det blir. Hur som helst är Ketchupmamman inspirerande läsning!

Steg

Och idag har stegräknarna ramlat in på jobbet. Tävlingsinstinkten har redan kommit fram hos flera av kollegorna. Vi börjar tävlingen på måndag, men min stegräknare sitter redan i byxlinningen.

Jag ska vinna! Klart jag ska!

Ett gott alternativ

Jag har ju godisuppehåll nu ett tag, men annars kunde ju rosa rattar vara nåt att testa. :-) En godsak för en god sak.

På väg till Gotland

Den fria viljan

För ett par dagar sen såg jag en dokumentär på tv. Den handlade om huruvida vi människor har en fri vilja eller ej. Forskarna hävdade att hjärnan fattar beslut långt innan vi själva är medvetna om besluten. Skeptiker som jag är hittade jag så klart diverse invändningar mot hur testerna var genomförda, hur stort forskningsunderlaget var, och om slutsatserna egentligen var vetenskapligt belagda eller mer spekulativa och så vidare. Det må vara hur det vill med det. Idag har mina egna empiriska studier visat att min hjärna faktiskt fattat beslut åt mig långt innan jag var medveten om det.

Om ni har läst min blogg så vet ni att jag antog en utmaning för några dagar sen att inte äta sött, snask och snacks. Idag har jag en sån där dag när allt bara går fel, och jag har varit arg i flera omgångar (både på andra och mig själv!), och det är helt enkelt en dålig dag. Alldeles nyss tänkte jag "nä, nu skiter jag i den där utmaningen. Nu går jag till kiosken och köper choklad!" - typiskt tröstätebehaviour.

Nåväl. Jag rotade runt i väskan efter plånboken. Rotade en stund till. Och slet till slut ur alla grejerna men hittade ändå inte plånboken. Ringde hem, och jodå, den ligger kvar hemma.

Min hjärna bestämde alltså redan i morse att jag inte skulle ha några pengar med mig idag! Det går ju inte att köpa godis utan pengar. Visste min hjärna redan i morse att jag skulle bli sugen på att gå till kiosken? Tål att tänkas på!

Bröllopstårta

På bröllop

Nu är de vigda. Dags att korka upp champagnen!

Nu går vi!

Sisådärja. Nu har jag anmält 80 % av företagets anställda till Korpens stegtävling. Vi tjuvstartar med en intern företagstävling så fort vi får stegräknarna på posten.

Nu är det bara att ge sig ut och traska. (Snälla fot, bli helt bra fort så jag kan gå så mycket att jag vinner tävlingen!)

Jag har inte så mycket att säga, och inte så mycket tid att sitta här vid bloggen heller för den delen, men känner att det måste in nåt inlägg ibland ändå. Så därför får ni nu en rapport om min hälsporre.

Det börjar gå över!

De senaste dagarna har det knappt känts nåt alls under dagen. Lite känns det på morgonen, då brukar det ju vara värst, och ibland på kvällarna om jag har gått mycket under dagen. Men det finns hopp! Det beror nog mycket på att jag har gått omkring och sett lite rolig ut på jobbet i mina superdämpade aerobicsskor (men de är sköna!) plus att jag har gjort stretchövningar varje dag, samt smort in foten med inflammationshämmande gel tre gånger om dagen. Jag har inte testat tejp och laser.

Fast i morgon ska jag på bröllop och gå med högklackade skor hela dagen, så då pajar jag väl foten på nytt. Eller vad tror ni om svarta aerobicsskor till röd thaisidenklänning?

Ajks!

Nu har jag precis antagit en utmaning att under 21 dagar inte äta godis, chips, kakor, glass och andra onyttigheter... Fast jag har två planerade undantag: dels ett bröllop på lördag då det är helt ok att äta det som bjuds av god mat, vin, efterrätt och bröllopstårta, och dels en tredagarsvistelse på Gotland då jag inte riktigt vet hur menyn ser ut, men jag är säker på att det blir god mat och massor med fika - då är det ok att välja en liten bit av det minst onyttiga.

21 dagar, det blir till och med den 16 september då va? Äsch, eftersom jag har några planerade "fuskdagar" så lägger jag väl till några dagar på slutet, så fram till och med den 20 september kör jag den här utmaningen!

Det är dags att bli av med de där extra gravidkilona nu.

Och mina planerade fuskdagar ligger i linje med min devis: man kan äta allt men inte alltid!

Inte bara ont i hälen

Nu börjar träningsvärken i alla otränade muskler göra sig känd också... aj aj! Fast träningsvärk är lite skönt ont. Hälsporre är inte skönt.

Det var inte så smart att träna igår...

Endorfinkick

Nu vet jag vad det begreppet innebär. Jag var på gympa på lunchen - och så himla roligt det var! Det var första riktiga gympapasset på över ett år, framför allt pga barnafödande. Jag kommer antagligen få ångra mig eftersom mitt hälonda* inte helt har gett med sig, men jag hoppas, hoppas, hoppas att hälen också tycker att det är ok att jag börjar träna ordentligt igen.

*Fick hälsporre pga dåliga skor i början av sommaren. Det har nästan gått över, och kändes knappt alls under träningen, men risken finns ju ändå att adrenalinet funkade som smärtstillande och att det inte alls var så smart att springa och hoppa med den dåliga foten...

Det bidde ingen svamp

Det bidde lingon!

På svamputflykt

Åkte iväg med kompisen J på svamputflykt för sisådär en vecka sen. Hittade ungefär fem kantareller som hon fick ta med sig. De skulle inte räcka så långt till en familj på tre personer... Jag drömmer om att nån gång hitta svamp, så där så att det blir lite grann att ha i frysen till svampsoppa eller svampsås eller svamppaj eller svampmacka... Mmmm, vad gott!

Kaffe - en drog.

Börjar vara hungrig. Har druckit en kopp the och två koppar kaffe sen jag kom till jobbet. Ska inte dricka fler förrän efter lunch. Kaffe på maten blir bra. Det är bara det att det dröjer så länge till kaffe på maten. Först ska jag träna. Ett gympapass på lunchen. Det är om en timme. Det håller på en timme. Efter det ska jag duscha, klä på mig, gå tillbaka till jobbet, värma min matlåda, äta lunchen (utan att kasta i mig maten) och sen, sen får jag dricka kaffe igen. Det blir ju om... *räknar* ...om typ tre timmar! Om tre timmar ska jag dricka kaffe.

Är man beroende om man räknar tiden till nästa kopp kaffe så här?

En mus i mitt hus

Inte i mitt eget hus, men nog hittar vi muslortar både här och där på kontoret. Vem hittar flest i sitt rum? Jag hittade en i min kaffemugg - det tycker jag borde ge minst dubbla poäng! I kaffemuggen av alla ställen... dricker möss kaffe?

Försöker fånga solnedgången

Den här dagen har varit solig, varm och lat. Till och med sonen har badat i sjön och skrattade hela tiden. Han har varit på bra humör hela dagen, så min man och jag har båda fått tid att sitta i varsin solstol och läsa bok - precis som på semestern förr i tiden. Och nu är det världens vackraste solnedgång. Tyvärr håller maken på och nattar sonen, annars skulle det ha varit ett romantiskt ögonblick. Får väl visa honom det här fotot istället. :)

Sämre kan man ha det!

Liten och söt!

Bara så ni vet...

Det är vackert i skåne! Tyvärr är jag en usel fotograf, men var vi än kör är det fint, fint, fint. Och så är det bra att det inte är så långa avstånd mellan orterna för då hinner vi med fler ställen. Idag vaknar vi vid ringsjön, hälsar på i norra åby, går på gislövs marknad, fikar i trelleborg och sen får vi se. Och idag strålar solen!

Utsikt från farfars altan

Solen kommer snart. Jodå, det gör den! Annars får vi bada bastu och elda i öppna spisen. Men kaffet dricker vi på altanen, så länge det inte hällregnar. Trevlig sommar på er!

Fika

Gissa vem som ska ha yoghurten och vem som ska ha latten? Jag lovar att båda måste vara bättre än brödet hos assistanskåren!

Vetenskapligt experiment?

Bilen pajade och jag och sonen tillbringade en timme hos trevliga karlar på assistanskåren i hedemora i väntan på taxi för att komma hem. i fikarummet låg denna på bordet. Jag hoppas att de har annat att fika med! jag nöjde mig med ett glas vatten.

Semester dag 2

100 kubikmeter per sekund, minst, gissar vi. Rena rama vårfloden mitt i högsommaren. Men det regnar inte just nu.

Första dagen på semestern

Ser ni blåbären? Stora och goda och snart sylt. Mums

Hej hopp!

Det är sommar och det är varmt. Jag jobbar ändå, och leker med sonen på kvällarna. Jag tänker ta lite bloggsemester. Jag vet att jag skrev att ni skulle få se bilder från min härliga frukoststund och från trädgårdsarbetet som svärmor lagt ner, men jag orkar inte sitta vid datorn och piffla med sånt när det är varmt och soligt och sonen vill leka.

Jag kommer tillbaka. En regnig dag kanske. Eller om jag mobilbloggar från semestern. Men nu kommer det bli ännu glesare mellan inläggen. Räkna inte med att det kommer några inlägg alls i juli. Kanske gör det det, men troligen inte. Hoppas att ni finns kvar som läsare senare också.

Vi ses igen senare i sommar - eller i höst!

Fredagsmys

Idag kommer det äntligen en bild från min härliga frukoststund. Jag har tagit fler bilder som jag ska visa er, men jag hinner inte ladda upp dem nu. Det får bli i helgen. Ha en härlig dag!

Jobbfika at its best!

Att ha svärmor på besök

Förstår ni hur underbart det är att strax före kl sju på morgonen sitta ute och äta frukost, bläddra lite förstrött i morgontidningen, veta att maken och sonen sover en liten stund till och det enda som "stör" är svärmor som kommer ut med trädgårdshandskarna på och frågar om hon får klippa ner rosorna, flytta några marktäckarväxter till den hemska rabatten vid carporten (den rabatten som hon för övrigt redan har grävt upp allt vildvuxet ogräs ur), rensa bort vildvuxna växter som försöker kväva pionerna och ja, helt enkelt snygga till alla våra jättemånga meter rabatter. Förstår ni hur skönt det är med ett sånt "störningsmoment"? Jag har gått omkring och smålett hela förmiddagen... :-)

Svärmor - stanna nästa vecka också!

Svara på enkät

Fick ett mejl med erbjudandet att svara på en enkät och få möjligheten att vinna något av följande:

* en unik språkkurs där vinnaren får 10 privatlektioner live online med en lärare i valfritt språk. Vinsten presenteras av Universum i samarbete med Myngle, den globala marknadsplatsen för språkundervisning via Internet.
* ett resepresentkort på 5000 SEK. New York, Barcelona, Paris eller London - var vill du helst åka?
* fem laptopväskor och tjugo iPod-fodral från Golla
* ett livsstilscoachingprogram med Emma Pihl under 3 månader med en unik möjlighet att utvecklas och komma framåt i livet
* fyra inspirerande böcker av Emma Pihl
* tre karriärcoachingtillfällen med en certifierad coach från Danish Coaching Institute
* tre upplevelsepresentkort från Box Experience till ett värde av 395 SEK styck
* fem lyxiga frukostar för 2 personer på valfritt Elite hotell i Sverige
* en snabbkurs i jobbsök och intervjuteknik med rekryteringskonsulter på Propell
* femhundra böcker från adlibris.com
* tjugo premiummedlemskap i shortcut.nu
* en kvällsbiljett för dig och en vän till karriäreventet Karriärval

Och jag vet inte vad jag ska tycka om att det enda jag vill vinna av det där är böcker från Adlibris eller frukost på Elite hotell...

Halvtid

Om sex månader är det julafton! Sug på den i solhettan!

Frukost på altanen kl 06:45

Fatta vad härligt det är med altan när det är såna här dagar så det är varmare än varmt redan klockan halv sju på morgonen. Jag tog min müslitallrik och satte mig utomhus och njöt av morgonen. Maken kom också ut och läste tidningen medan sonen fortsatte sova en stund till.

Vilken härlig dag!

(Jag tänkte ta kort och visa er, men jag orkade aldrig gå in efter kameran, så ni får försöka föreställa er hur mysigt det var ändå!)

Cred till en kollega

För inte så länge sen beklagade jag mig här på bloggen över att det var onödigt invecklat att logga in från min dator. Nu har it-killen varit här, och på mindre än fem minuter hade han fixat alla mina problem - utom ett. Jag hann knappt formulera mina frågor innan han började knappa på mitt tangentbord och sa, "ok - next?" och jag satt bredvid och bara "oh, that was quick! ehh, the next problem is..." "ok, done. next!". Joråsåatt... det var ju så klart mest säkerhetsinställningar, proxyinställningar, filassociationer och sånt som krånglade till det för mig, men nu är jag nöjd och glad. Det enda han inte kunde fixa på rak arm var att tangentbordsinställningen så gärna ändrar sig till engelska, vilket krånglar till det när man vill använda å, ä och ö, men det är tydligen lite knöligare att fixa till eftersom vi har kollegor i Ukraina som använder kyrilliska, och för att få en enhetlig lösning (så vi slipper lära oss kyrilliska bokstäver!!) har de valt att låta allas tangentbordsuppsätttning ändras till engelska efter att skärmen har varit låst... Jag kan leva med det.

Så där, det var väl intressant för er att veta?

Kaffe med dopp

På lunchen idag läste en kollega högt ur tidningen om en man som fyllde år och som skulle fira sin födelsedag i hemmet med "kaffe med dopp". Och sen började vi diskutera att uttrycket kaffe med dopp känns ganska ovanligt idag när man snarare pratar om fika till höger och vänster. Det är ju nästan lite sorgligt om uttrycket skulle försvinna ur det svenska språket, så nästa fredag bjuder vi in till "fredagskaffe med dopp" på kontoret!

Ordet fika kan härledas ända till 1700-talet då månsingen var utbredd (enligt Nationalencyklopedin) (jag trodde att det var en typ av sotarslang, men tydligen kommer det från västgötaknallarna... så kan det vara!) och enligt wikipedia finns det belagt i svenskan sedan 1910. Ordet fika är ju ett mycket användbart ord som nog omfattar lite mer än bara kaffe med dopp, men det ena behöver ju inte utesluta det andra!

Och nu är det nog dags för lite kaffe, utan dopp.

Och så händer det IGEN!!!

Jag är ju fullständigt hopplös. Det hände för ett år sen, och man skulle ju kunna tro att jag hade lärt mig nåt vid det här laget, men nääää... jag glömde ringa igår igen. Usch och fy och jättedumt! Min systerson måste tro att jag inte tycker om honom... fast i år har jag i alla fall köpt present, eftersom vi ska ses om ett par veckor. Men jag vet inte... kanske bäst att köpa lite mer och se om jag kan köpa hans kärlek i år igen...

Nu är det ju inte bara min systersons födelsedag jag brukar glömma bort. Jag glömmer de flesta bemärkelsedagarna i släkten, men ibland har jag tur och blir påmind av någon, och ibland råkar jag helt enkelt titta i almanackan och se att jag har skrivit upp det. För nog står det klart och tydligt på gårdagen att det var en födelsedag att uppmärksamma, men vad hjälper det när jag inte läser där??

Jag undrar om det är för att jag inte tycker att min egen födelsedag är nåt att fira, om det är därför jag inte anstränger mig tillräckligt för att fira andras heller?

Blocket is da shit

Ja, men jag vet! Blocket har funnits länge, och jag har både sålt och köpt flera gånger tidigare, men jag blir ändå så fascinerad! Det är så lätt! På mindre än två dygn blev vi av med de gamla vitvarorna, till olika personer, och så fick vi pengar för dem istället för att betala för att få dem transporterade till återvinning. Hur bra som helst. Nu funderar jag på om vi inte har lite mer skräp att annonsera ut...

Fika hos en kompis

Jag hade faktiskt ingen aning om att hon bodde så nära kossorna, men det gör hon. Söta va?

Ibland ska man ha tur!

Med jämna mellanrum kommer det en massör till kontoret. Jag brukar alltid försöka boka in en tid hos honom, men av förklarliga skäl har jag nu inte varit hos honom på ett halvår.

Idag kom han igen. Och lucky me, halvtimmen precis före min tid var obokad så jag fick komma in tidigare, och har nu fått en grundlig genomgång av mina mörbultade bäbislyftarmuskler. Nog för att mina axlar brukar vara ganska spända i vanliga fall pga fel sittställning vid skrivbordet och så, men att höra honom säga "oj!" och "nämen!" och "här var det spänt!" riktigt så många gånger som han gjorde idag var intressant... Och precis när jag skulle gå sa han "jag kommer tillbaka igen om två veckor, försök få en tid då också!"

Men nästan dubbel så lång massagestund som vanligt idag, ibland ska man ha tur! :-) hodeladi hodeladi hoppsan en sån dag (trallar hela vägen till vattnkokaren - dags för rött rabarberte!)

nytt och gammalt

Den gamla frysboxen och den nya frysboxen har samma yttermått. Men inuti! Jisses, jag säger bara inuti! Den nya har väggar tjocka som kinesiska muren, medan den gamlas i jämförelse är tunna som hushållspapper. Det är ju inte klokt vad mycket el vi kommer att spara!

Bidrag till att konsumera Sverige ur finanskrisen

I helgen spontanshoppade vi ett nytt kyl/frysskåp till köket. Vi har en längre tid funderat på att införskaffa en ny frysbox till källaren eftersom den vi har nu (som stod där när vi flyttade in) drar ofantligt mycket el. Jag som gillar att baka, framför allt nu när jag har en sån fin Kitchen Aid, behöver mycket utrymme i frys för att kunna förvara mina limpor och bullar. Och så behöver jag plats för jordgubbar, rabarber, äpplen och fläderblomssaft också nu när sommaren kommer och det är dags att fylla på förråden.

Anyhow, vi tänkte kolla hur frysboxen vi spanat in på nätet såg ut egentligen. Väl i butiken hittade vi ett kombiskåp, i perfekt storlek och i energiklass A, nedsatt till sisådär halva priset. Vi slog till på frysboxen också, och fick ner totalpriset ännu lite till. Hur bra som helst. De levereras i eftermiddag! Och sen gick vi till IKEA och nationaldagsfirade med kaffe och prinsessbakelse för 10 kronor.

Både frysbox och kyl/frys var utgående varor så jag hittar inga bilder på nätet att visa er... Ni får komma hem till oss och titta istället!

Liten blir stor

Idag fyller sonen sju månader. För en vecka sen stod han på alla fyra och gungade fram och tillbaka och kunde möjligen ta ett eller två steg framåt innan han tappade balansen. Mest gick det bakåt, eller runt. Han hade precis lärt sig sitta upp själv.

Nu kryper han lång väg, fast inte så fort. Han blir lite arg om han kryper från köket mot sovrummet eftersom han hör att mamma är där, och mamma sen kommer ut ur sovrummet och går förbi honom ut i köket så han måste vända. Men han följer efter. Han ställde sig upp i spjälsängen bara dagarna efter att vi monterat på den fjärde spjälväggen och sänkt ner sängbottnen för att han inte skulle ramla ur om han nån gång lärde sig att stå upp själv. Han älskar lära gå vagnen och står gärna och försöker få till balansen vid den, men än så länge har han inte börjat gå med den. Går gör han bara om någon vuxen håller honom i händerna, men då går det framåt om han inte skrattar så mycket att han tappar koncentrationen förstås. Han förstår att saker finns även om man inte ser dem, vilket gör det hela mycket svårare för oss vuxna att gömma sladdar och andra farliga saker som han gärna vill dra i. Han kryper runt och knuffar bort. Han förstår dock inte att det kan vara farligt att dyka med huvudet före från soffan utan blir arg när vi stoppar honom. Han börjar tycka att det där med puréer, det är för småbarn. Han vill äta mat direkt från våra tallrikar. Gillar pannkaka, macka med leverpastej och gurkstavar och blev riktigt arg när han inte fick smaka rostbiff och potatisgratäng på ett kalas i helgen.

Vad fort det går.

Men förstår ni?

Jag har hittat rabarberte i tebutiken. Det smakar... rabarber!

Olika perspektiv

Vi gick och röstade igår. Så klart. Det gjorde väl du med?! Satt sen på kvällen och tittade på valvakan på tv. Jag tyckte att statistiksiffrorna var lite små och suddiga.

Jag: Vi behöver en ny tv. En 50 tums plasma kanske?
Mannen: Du behöver nya glasögon.

Åh nej, redan?

Sonen väckte mig i morse strax efter fem. Han har i och för sig väckt mig flera gånger i natt, men då har det räckt att klappa lite, trycka i nappen eller dra på täcket så har han somnat om. Och jag med. Men strax efter fem i morse lekte han mistlur en stund. Efter det somnade han om, men inte jag. Tyckte att det var lika bra att gå upp så där vid halv sex, och gjorde mig i ordning i godan ro. Det ledde ju så klart till att jag satt på kontorsstolen redan vid klockan sju. Jag är dock ganska förutseende så jag tog med en macka hemifrån för jag insåg redan hemma att om jag är på jobbet vid sju, och normal lunchtid där jag sitter inte är förrän halv tolv, då hinner jag bli VÄLDIGT hungrig. En macka kan ju sitta fint till förmiddagsfikat runt kl nio så där.

Men nu upptäckte jag precis att mackan är slut. Redan. Klockan är halv åtta. Hur gick det där till?

Sommarprat

Nu har Sveriges radio presenterat listan på sommarpratare. Jag inser att jag måste skaffa en radio till kontoret. Det finns många intressanta namn, och många jag inte känner igen men som jag är säker på kan överraska under lyssningen. Det brukar vara så tycker jag... att de där som jag sett fram emot att lyssna på, de kända, de har jag för höga förväntningar på så då blir det ibland lite förutsägbart och trögt, men de riktiga guldkornen kan vara de där som man inte vet nåt alls om men som helt plötsligt målar upp en ny spännande värld i sitt radioprat.

Men på min "tänker försöka komma ihåg att lyssna på"-lista finns: Linda Olsson, Hans Alfredson, Jonas Björkman, Peter Englund och Bodil Malmsten. Jag kommer dock inte att lyssna den 1 augusti.

Ska det vara så? Ska det vara så?

Idag har jag startat upp datorn och loggat in i Linuxmiljön. Ändrat inställningarna för tangentbordet så jag kan skriva på svenska (grundinställningen är amerikanskt tangentbord, och den ändras tillbaka till det så fort skärmsläckaren går på...). Därefter loggat in på en Unixserver. Därifrån startat upp en Citrixklient och loggat in i windowsmiljö. Sen kan jag kolla mejl.

Det känns lite... omständligt.

Hum di dum di da...

Jag är ju så stressad på mitt jobb den här veckan så jag hinner nästan inte med nånting annat (not!) men nu har jag precis bokat logi för vår familj plus två andra familjer en helg i juli på en gård nära en sjö. Det fanns exakt så många rum/bäddar kvar som vi behöver. Yeay! Vad kul det ska bli!

På väg till jobbet

Det här är min promenadväg till jobbet. Lummigt och grönt. Mötte nyss delar av den trevliga grannfamiljen på väg till dagis/skola/jobb. De påpekade att jag inte har bloggat om att jag börjar jobba nu igen, och det har de ju rätt i. Så då är det väl dags. Idag börjar jag jobba igen. Lämnade en ledsen son i famnen på sin far och traskade iväg. Har tre möten inbokade på förmiddagen. Kan det kallas mjukstart? Nåja, solen strålar från himlen och det är en härligt skön morgonpromenad jag är ute på. När jag kommer fram finns det kaffe!

Hå hå ja ja

Sonen har precis, äntligen!, somnat. Det regnar ute. Mormor och morfar har inte kommit hem från sina jobb än. Alltså sitter jag kvar i bilen och väntar på att nåt ska förändras. Det här är min utsikt.

Att folk bara orkar!

Gång på gång läser jag på webbforum, insändare i olika tidningar och jag vet inte allt, att det finns någon som är väldigt upprörd över hur andra har det och hur andra gör. Gång på gång blir jag lika fascinerad.

Senast var igår i nån föräldratidning, tror det var Vi Föräldrar, men det kan kvitta exakt vilken tidning, fenomenet finns på betydligt fler ställen. Men där fanns i alla fall en insändare. Det var en tjej/kvinna som med en ilsken ton förfasade sig över alla föräldrar som "väljer att skaffa barn nummer två så nära inpå ettan som 1,5-2 år" (det var i Vi Föräldrar, jag var tvungen att leta upp tidningen för att vara säker på att citera korrekt). Och så fortsätter insändaren i samma stil, och hon själv minsann är så duktig som väntar tills första barnet är 3-4 år innan hon skaffar nummer två.

Hur orkar hon? Varför ödsla tid på att ilskna till över hur andra familjer väljer att göra? Hon får jättegärna vänta 3-4 år med tvåan för min del, och vill nån "skaffa" (jag hatar det uttrycket när det handlar om barn!!!) ett syskon om så bara efter ett halvår så får de det för mig, de gör förmodligen det de anser vara bäst för sin familj.

Flera gånger har jag läst på forum, till exempel Familjeliv.se, hur folk debatterar olika aspekter av barnuppfostran, och där det kan bli läskigt aggressivt om någon dyker in med en helt avvikande åsikt.

Jag tycker absolut att man kan diskutera saker, men jag tycker att man ska ha en ödmjukhet och respekt inför att vi alla är olika individer och att det faktiskt kan vara så att olika saker är bäst för olika personer. Gör som du själv vill och tycker är bäst och strunta i vad andra säger och gör. Men jag fascineras om och om igen av hur upprörda folk kan bli i dessa sammanhang. Hur orkar de?

I ett avsnitt av Grannfejden som jag såg för några veckor sedan konstaterade Jonas Gåde nåt i stil med "såna här konflikter uppstår när folk har för mycket tid som de inte vet vad de ska göra med" om jag nu minns rätt hur han uttryckte det... Och det är väl kanske samma sak med ilskna insändare och inlägg på forum... de har för mycket tid och hinner bli arga.

Och nu har inte jag mer tid att sitta här och uppröras över hur upprörda folk kan bli... :-) Ut i solen och njut av livet, vänner!

Träningsvärk

Idag var det dags för första löparrundan på femkilometersslingan sen bäbisen föddes. Det gick faktiskt bättre än förväntat, men så här framåt kvällningen kryper träningsvärken fram... Långpromenader med barnvagn och löpning utan barnvagn är nog inte helt jämförbart i muskelbelastning.

Vi åker tåg

Det går hur bra som helst. Gott om plats för barnvagnen, och sonen sover på pin egen reserverade plats (5 kr). Vi är till och med i tid, än så länge. Fortsätt så sj så kommer vi kanske tillbaka även utan barnvagn!

En sån där dag...

Solen skiner så vi bestämmer oss för grillat kött, klyftpotatis och tsatsiki till kvällsmat. När vi handlar köper vi tjock turkisk yoghurt till tsatsikin, och ett gäng skivor med fläskkött. Väl hemma drar vi igång grillen, in med potatisen i ugnen och maken går ut med köttbitarna samtidigt som jag river gurka och pressar vitlök till tsatsikin.

Men!!

Yoghurten visar sig inte alls vara yoghurt, utan färdigblandad tsatsiki med konstig plastsmak... jodå, nog står det tsatsiki utanpå förpackningen, men både maken och jag lyckades ändå läsa yoghurt. Crap. Maken kommer in en stund och vi kommer överens om att det nog går att blanda ut den med gurka och vitlök till en bättre smak. Maken går ut igen. Kommer tillbaka in fem sekunder senare och ryter "förbannade skata!" (inte till mig dock!) Allt köttet är borta. 7 skivor kryddad fläskkotlett sitter några skrattade skator och knaprar på. Hoppas de får ont i magen!

Rabarber!

I form av soppa... Yumm!

Rymma hemifrån

Ikväll rymmer jag hemifrån igen en stund. Trots att både jag och maken är fullständigt överens om att det är helt ok, kanske till och med lite kul, för vår son att få lite egentid med bara pappa känns det alltid som att jag gör nåt riktigt busigt när jag gör nåt utan att ha sonen med... Nåja, snart är det skiftbyte i blöjfabriken och jag kommer att sitta på jobbet medan sonen är tillsammans med pappa hela dagarna, och jag förstår självklart att det inte kommer att kännas lika busigt att sitta på kontoret som att gå ut och käka med kollegorna en onsdagskväll...

Nyhetsreporter

Jag kommer aldrig att bli nyhetsreporter, jag är på tok för långsam i mina rapporteringar, men så här drygt ett dygn efter att det har hänt kan jag rapportera att Larz-Kristerz hade problem med turnébussen precis där E4:an och riksväg 40 går ihop. Jag såg dem.

Bloggtorka? Nu förstår jag inte hur ni menar....

Varvet

Både maken och svågern springer. Systern och jag och våra tre barn picknickar och har det gott.

500 gånger

Ungefär femhundra gånger på en natt har jag sagt "det är natt. du ska sova nu!" och ungefär femhundra gånger har jag tänkt "det är en fas. det kommer gå över". En liten tröst när man ligger vaken hela natten och ser sin älskade make sussa vidare bredvid helt utan att ha en susning om vad sonen har för sig.

I dag har sonen förflyttat sig jättelångt bakåt på golvet liggande på mage, och står på alla fyra och gungar fram och tillbaka, men han har inte kommit på att man kan krypa framåt - än. Visst är vi mitt inne i en fas!

Men för säkerhets skull lägger jag öronproppar bredvid sängen.

En hästkraft...

...i den gräsklipparen. Betydligt trivsammare ljud än i de motordrivna.

På lekplatsen

Två barn sover. Ett gungar. Hunden fick stanna hemma. Och så kaffe till oss vuxna förstås. Mycket trevligt!

trädgårdstankar

Sitter och tittar ut över trädgården och tänker att man kanske skulle ta och investera i en grästrimmer och kantklippa lite snyggt det där toviga rofsiga gräshåret längs rabatter, altan och häck... Och om jag då ändå är i en trädgårdsbutik kanske jag skulle ta och köpa några skojiga kemikalier som kunde ta död på kirskålen (och skulle några av de fina blommorna stryka med på köpet så gör det inget, vi har rabatter till förbannelse!) och grus att täcka marken på framsidan med där de gigantiska tujorna stod för ett år sen.

Och så tittar jag på maskrosorna, och bestämmer mig för att de är ganska glada och söta i all sin gula enkelhet. Inte behöver man ta bort dem heller! (eller så finns det skojiga kemikalier för det med...?)

Syrénbuskarna håller på att växa sig högre än huset, och maken pratar varje dag om att han vill klippa ner dem, men nåde den som ger sig på mina syrénbuskar innan alla de många mörklila knopparna har slagit ut till vackra väldoftande blommor! Rör inte min syrén! Fast sen när den blommat kan vi klippa ner den till hälften, men förra året fick vi inte en endaste blomma eftersom de förra ägarna hade klippt ner den för sent på året. Och det ska vi inte återuppleva. Hua!

Och den ledsna lilla rabarberroten vi planterade förra sommaren har faktiskt tagit sig... det finns hopp om att det kanske kan bli en rabarberpaj i sommar... men är det nån som tycker att ni har för mycket rabarber hemma så hojta till, jag kan ta hand om den! Rabarber är det godaste som finns, och man ska vara rädd om sin rabarber om man har nån. Jag får fortfarande rysningar när jag tänker på kollegan som bor i ett gammalt hus med gammal trädgård och ett stort rejält rabarberstånd, och som tänkte slänga bort det när de skulle bygga garage på den platsen istället för att flytta rabarbern till en annan plats!!! Jag har inte vågat fråga hur det gick med det till slut... Men jag tror att han smyger härinne ibland, så om du gör det kan du ju berätta! :-)

Blött

Det är blött och kallt när det ösregnar och man är klantig nog att glömma regnskyddet till barnvagnen hemma (eftersom det ösregnade igår också och det hänger på tork i badrummet) och sonen därför får ta mammas regnjacka som skydd i vagnen och mamma bara har t-shirt och kofta som suger åt sig vatten.

Brr!

Ännu fler bäbisar

För några dagar sen utökades kompiskretsen med ytterligare en bäbis. Stora gratulationer till F och H som fått en pojke!

Sushi!

Picknick i parken

På väg till ronneby

Glamour

Det är så glamoröst att vara spädbarnsmamma. Alldeles nyss upptäckte jag att shortsfickan var full med bäbiskräks. Hans tänder är på väg ut så han dreglar så där ett par liter om dagen, vilket kan vara förklaringen till att jag inte märkte när han kräktes i min ficka, men ändå.

Och häromsistens kunde man läsa på min privata att göra-lapp: "tvätta bort bajs från badrumsväggen". Bakgrunden till det var att sonen hade varit trög i magen en längre period så vi tryckte i honom messmör och katrinplommon för glatta livet. Och till slut släppte pluggen. Rejält.

Nä, det är så mycket glamour så jag vet inte hur man ska stå ut.

Efterlysning

Finnes: Ytte pyttigt körsbärsträd (pinnen ni ser i förgrunden) planterat i november

Sökes: Raketgödsel som på ett par dagar kan få trädet att växa upp till ett lummigt stort träd som ger skugga i trädgården

Sol ute, skugga inne...

Men shit vad svårt det ska vara att kombinera "jobba på schysst solbränna nu när jag ändå inte måste sitta inne på ett kontor" och "se till att hålla bebisen långt borta från de farliga solstrålarna som kan förstöra hans tunna känsliga bebishud"! Speciellt när parasollet på altanen går sönder och den enda skuggan på vår tomt är i carporten.

Liksom hej bäbis, kan inte du sitta här ensam i carporten bredvid bilen och sträcka dig efter dina leksaker och tippa omkull och slå huvudet i asfalten medan jag ligger på en filt på gräsmattan på andra sidan huset?

Nej, det går faktiskt inte.

Förvirrad

Jodå. Vi var på maxi och handlade lite idag. Sen åkte vi hem. När jag skulle packa upp varorna insåg jag att jag inte hade dem med mig hem. De stod kvar i kassan på maxi, med en liten lapp: kvarglömt. Och då har jag ändå sovit riktigt gott i natt...

"Äter du - vill du bli kock?"

Läste en krönika i Computer Sweden idag som jag tycker ni andra också ska läsa. Det är sällan jag läser högt för maken vid frukostbordet, men idag gjorde jag det. Jag tycker Karin Lindström har rätt. Det är ju knappast mer tekniskt att blogga än att mejla till exempel. Och bara marginellt mer tekniskt än att skriva på skrivmaskin (om det fortfarande finns skrivmaskiner nånstans därute...). Ändå är det väl förvånansvärt ofta man läser om dagens ungdom som så tekniskt kunniga.

Visserligen har jag själv inte förstått tjusningen med twitter än, men det kanske jag gör så småningom. Jag tycker inte att det verkar tekniskt och svårt, snarare som ytterligare en stressfaktor, men jag är kanske för gammal, och borde bli kock istället! Äter gör jag ju faktiskt varje dag.

Stockholm marathon

Idag klockan 11:00 släpptes 75 nya startplatser till årets marathonlopp i Stockholm. De tog slut på fem minuter. Folk är ju galna! Förstår de inte att det är över fyra mil att springa? Fyra mil! Det är ju skitlångt!

På makens beställningskvitto står tidpunkten 11:04:38. Folk är ju galna! Han är ju galen! Men jag och sonen står i Kungsan och hejar båda varven...

Vem är du?

Dags för en läsarundersökning! (snodd från Hanna och tillbakajusterad på sista frågan till den som hon snodde från..) Jag ser i statistiken att ni är ganska många som är här och läser, men ni gör ju inte så mycket väsen av er... Några av er är ju pålitliga kommenterare, vilket är MYCKET uppskattat, men nu vill jag veta lite grann om er allihop. Så snälla, snälla, snälla, snälla, svara på följande frågor:

1. Hur gammal är du?
2. Är du man eller kvinna?
3. Vart bor du?
4. Hur försörjer du dig?
5. Har vi träffats i det verkliga livet?
6. Hur länge har du läst min blogg?
7. Hur hittade du mig?
8. Vad skulle du vilja att jag skrev mer om?
9. Vilka tre bloggar tror du att jag skulle uppskatta?
10. Vilken bok skulle du vilja rekommendera mig att läsa?

Lugnet infinner sig

Vi har fått besök idag. I natt sover vi 10 personer i vårt hus. De tre barnen har nyss somnat och nu kurar vi skymning en stund.

Läkarbesök

I eftermiddag är det dags för 6-månaderskontrollen. Helt galet!! Inte kan min lilla plutt redan vara så gammal?? Innan jag hinner blinka tar han väl körkort och flyttar hemifrån...

Oj! Det jäste visst lite för länge...