första advent

Det har visst varit lite klent med inlägg på sistone. Nu när både magsjuka och förkylningar har lämnat vårt hus kanske det blir bättring även på bloggandet, men jag lovar inget. Nu börjar ju julstöket och vem har tid att sitta vid datorn då?

Har haft en riktigt bra helg! Det känns som att vi har gjort massor, men samtidigt har vi hunnit bara sitta och vara och vila också. Gött! Men det är klart, sonen väcker oss ju senast sju på morgonen, och går man upp så tidigt även på helgerna så hinner man mycket. Lussekatterna var bakade och hade hunnit svalna tillräckligt till klockan tio i lördags. Trevligt.

Två julmarknader har jag och sonen hunnit med också (då satt maken hemma och lekte med datorn - i nästan fyra timmar! Det borde kanske vara han som bloggar istället för jag...). Köpte lotter på båda marknaderna, det hör liksom till tycker jag. På lördagens julmarknad på stan vann jag en toscakaka att ha till fikat (köpte lotter för 10 kronor). Vi åt upp halva till kaffet igår... jättegod! På söndagens julmarknad i gamla linköping vann jag två chokladaskar och en konservburk med fruktcocktail. Där köpte jag lotter för 40 kronor. Och ändå anser jag mig ha enorm tur i kärlek också!

Det jag inte hann med i helgen var att sätta upp gardiner i sonens rum och att sätta upp lite tavlor och annat jox på väggarna i sonens rum, sovrummet och gästrummet. Nästa helg kanske.

Felbeslut

Idag hade jag en matlåda med mig till jobbet med en god kycklinggratäng från igår kväll. Men så kom ett mejl från en kollega om att hänga med till en av lunchrestaurangerna, och eftersom utbudet där lät väldigt gott och sällskapet var trevligt så hakade jag på. Tänkte att matlådan kan ligga i frysen till nån dag i nästa vecka istället.

Och så köpte jag fläskfilé med ugnsrostad potatis och stiltonsås.

Fläskfilén och såsen var goda, men potatisen var kall och smakade som om de hade kokat den, låtit den ligga i frysen lite för länge, värmt upp den i micron, hällt på lite olja och grillkrydda och sen låtit den kallna igen. Jag åt INTE upp den. Urk!

Så nu sitter jag här och känner mig omätt. Inte hungrig, men inte mätt heller. Och min goda matlåda står i frysen och säger "skyll dig själv!".

SJ SJ gamle vän...

På lördag ska jag åka tåg. Den som har hängt med länge på min blogg vet att jag inte är särskilt förtjust i sj, men den här gången ska jag på ett sånt där sammanträde igen, och det är inte jag som betalar resan, och vi är några som ska samåka för att kunna planera tillsammans på tåget och jada jada... så det blir tåg.

Faktum är att denna gång ser jag faktiskt lite fram emot hemresan - då ska jag åka ensam! 1 timme och 40 minuter bara JAG! Jag och en bok, ett gäng mp3:or, och kanske en kopp kaffe från restaurangvagnen. Och sen får Magdalena Ribbing säga vad hon vill om Jag-fixeringen i dagens samhälle. Jag ska sitta stilla, ensam, i 1 timme och 40 minuter och bara bry mig om mig själv! Fattar ni hur det känns för en småbarnsmamma?!

45 dagar kvar till julafton

inklusive idag och själva julafton (om jag har räknat rätt).

Det börjar vara dags att planera! Jag brukar tänka att det är så himla smidigt att köpa alla julklappar på nätet. Det tänker jag ända till ett par dagar före julafton, då jag inser att inte ens webbutiken med kortast leveranstid hinner leverera julklapparna i tid om jag beställer då, så då är det ut med de vassa armbågarna i stades butiker som gäller i alla fall.

Men i år tänker jag att det fortfarande är 45 dagar kvar till julafton, så i år skulle vi kunna köpa julklappar på nätet... fast vad ska vi köpa? och till vem? Ska vi nöja oss med presenter till barnen, eller ska alla vuxna också ha? Hur många av farmors mans släktingar kommer att vara med på julfirandet? Hur många av dem är barn? När ska vi träffa mormor och morfar? Ska vi strunta i julklappar helt och hållet och skänka pengar till välgörenhet istället?

Och inte nog med julklappar, först kommer ju julkorten. Var har vi den där listan med alla namn och adresser till de som brukar få julkort? Är det några som har tillkommit till den listan som inte fanns med förra julen? Är det någon som tyvärr inte längre är med oss och som ska strykas från listan? Hur var det nu, har de flyttat ihop eller isär? Har de flyttat överhuvudtaget? Ska vi skicka papperskort eller e-kort? Både och? Vem ska få vad? Julkort med sonen till alla, eller "vanliga" tomtekort? Vart ska vi beställa julkort med sonen? Har vi redan nåt bra foto att beställa julkort av? Fotot i förra inlägget kanske kan funka... han har ju i alla fall lite rött i pyjamasen...

Och så den viktigaste frågan av alla när julstressen infinner sig: när får jag börja dricka glögg?

En riktigt bra helg!

Jo men på nåt sätt så tillkom det lite extra tid i helgen. Faktiskt. Det var väl någon som hörde/läste mitt blogginlägg...

Jag målade alla väggarna i det som ska bli Albins rum - inklusive bakom elementet (och bara lite grann på listerna utanför maskeringstejpskyddet).
Jag myste med tapas och rödvin, och mörk choklad ihop med maken.
Jag var i lekparken med min son - gissa hur sandig en snart ettåring kan bli!
Jag tog en långpromenad i skogen med sonen. (Under tiden la maken golv i det där rummet. Det blev jättefint!)

Jag röjde det värsta höstrisiga i trädgården, nu ser det helt ok ut, och de höstblommor som fortfarande blommar är inte längre gömda under andra vissnade växter. Äpplena är plockade från trädet.

Tvättat och dammsugit. Handlat lite grann.
Bakat tårtbottnar till ettåringens kalas. Bakat äppelkaka att ha till kaffet.
Handlat möbler, matta och bäddmadrass på IKEA. Tittat på medan maken monterade den stora möbeln. (Och framför allt hållit sonen undan från att äta upp alla skruvar och smådelar som behövdes till monteringen).

Rensat garderoben i sovrummet. Rensat ur jackor/skor/väskor ur klädkammaren. Håller tummarna för att maken kör iväg allt till återvinningen... Hittade dessutom ett par bortglömda byxor i garderoben, som fortfarande funkar både i storlek och modemässigt. Bra, då slipper jag köpa nya.

Hann till och med sitta i soffan och läsa bok i en kvart medan sonen sov förmiddag en av dagarna. Med en kaffekopp, men utan chokladpraliner... Man kan inte få allt!

Idag ska jag beställa vinterdäck. På onsdag ska jag en sväng på stan efter jobbet och hoppas hitta födelsedagspresent till sonen då. Maken tycker att han kan få ett nytt rum i present, men det är ju lite svårt att slå in det i presentpapper att öppnas på morgonen... De där fotona som ska in i album, tja, har de legat och väntat i flera år så kan de väl ligga ett tag till. Och så ska jag fortfarande skriva det där uppdragsavsägningsbrevet.

Tid

Jag vill ha tid. Ge mig tid, någon.

Jag vill ha tid att bara vara och gosa och leka med min son.
Jag vill ha tid att bara vara och mysa med min man.
Jag vill ha tid att rensa ur mina garderober och göra mig av med gamla fläckiga, trasiga, utslitna, urtvättade, missfärgade och missformade kläder som ligger intryckta längst in i lådorna eller hänger av någon oförklarlig anledning på galgar i hänggarderoben och bara tar upp plats.
Jag vill ha tid att rensa ur klädkammaren på övervåningen och skicka iväg gamla skor och jackor och väskor som inte längre används.

Jag vill ha tid att måla klart sonens rum.
Jag vill ha tid att köpa nya möbler, hyllor, skåp till sonens rum (och lite annat).
Jag vill ha tid att fundera på gardiner, kuddar, lampor och andra små mysiga detaljer.

Jag vill ha tid att höströja i trädgården, plocka ner äpplena och rensa bort de största vissna högarna ur rabatterna, så att tulpanerna har någon chans att komma upp till våren.
Jag vill ha tid att jämföra priser och kvaliteter och renomméer för vinterdäck och däckverkstäder.
Jag vill ha tid att baka bullar, tårtbotten, småkakor och limpor att fylla upp frysen med.

Jag vill ha tid att gå på stan och köpa nya vinterskor till mig själv, och kanske ett par byxor inte skulle vara så dumt heller...
Jag vill ha tid att gå på stan och köpa ettårspresent till min son som fyller om en vecka.
Jag vill ha tid att planera min garderob så jag har vettiga kläder som kan matchas med varandra.

Jag vill ha tid att sortera fotona i datorn, slänga dåliga bilder och "framkalla" bra bilder till fotoramar och album.
Jag vill ha tid att sätta in bröllopsfoton (2,5 år gamla) och alla foton från Albins första sex månader som nu bara ligger i en hög i album istället.
Jag vill ha tid att bjuda hem släktingar och vänner på fika och middagar.
Jag vill ha tid att åka och hälsa på släktingar och vänner.

Jag vill ha tid att träna.
Jag vill ha tid att gå på långa promenader, med eller utan barnvagn, fast gärna med sällskap!
Jag vill ha tid att ligga på soffan och läsa en bra bok. Eller en dålig för den delen...

Jag vill ha tid att köra allt eländigt skräp som vi har bunkrat upp i källarförrådet till återvinninsstationen.
Jag vill ha tid att bygga om förvaringshyllorna som inte används just nu och få upp dem i klädkammaren på övervåningen.

Jag vill till och med ha tid att städa!

Och nu när jag har skrivit den här listan inser jag att jag, så fort jag får tid, ska sätta mig ner och skriva avsägningsbrev för åtminstone ett av mina ideella uppdrag.

Jag vill ha tid! Ge mig tid, någon.

Flirt eller bara livlig fantasi?

Det är förmodligen bara min egna fantasi som har diktat upp den här historien, men här kommer den.

I ett kontorsrum ganska nära mitt sitter en man. Han är den där slutna, tysta typen, som man knappt lägger märke till. Han fikar sällan, och ger inte intrycket av att vara särskilt social. Jag har nog mest bara sagt hej till honom på de fyra fem år jag har jobbat här. Jag tror att han är singel, men det har jag ju egentligen ingen som helst aning om.

Och så plötsligt i förra veckan passerade jag honom när jag skulle gå och värma min matlåda i micron. Han stod och log stort medan han pratade med en jämnårig kvinna, som också log och såg lite förlägen ut. Det kunde ju självklart ha handlat om jobb, men jag tyckte mig höra "det finns ju några restauranger att välja på härute" så nog tror jag att det var en lunchdejt de pratade om.

Någon dag senare såg jag dem återigen stå och prata med varandra vid lunchdags med jackorna på, "jag vet inte, vad tycker du" hörde mina stora öron, och jag misstänkte att de återigen pratade om en lunchdejt.

Idag luktar det gott rakvatten från han kontorsrum, något jag aldrig har känt tidigare.

Och jag sitter här och tycker att det är jätteroligt! Även om det bara är min livliga fantasi som håller på att para ihop två människor som jag knappt vet vad de heter så kan jag inte låta bli att bli lite bubbligt glad över kärleken!

Appropå snö

Varje år, ända sedan jag sov i tält en natt i mitten av oktober 1992 och vaknade av att jag höll på att frysa ihjäl i snöovädret, har jag hävdat att den första snön visst ofta kommer i oktober. Varje år försöker min omgivning övertyga mig om att nejdå, så är det inte alls.

De allra flesta åren har jag haft rätt. Förra året kom det ingen snö i oktober, åtminstone inte i den del av landet där jag var. Men de flesta åren dessförinnan.

I morse snöade det visst i Stockholm, har jag hört.

I morgon ska det snöa i Linköping, sägs det, fast vädersajterna säger klart väder. Mina kollegor säger oj och usch och inte kommer det väl någonsin någon snö i oktober! Vi får väl se, säger jag.

Allt är relativt

Eftersom jag igår höll på att frysa nästippen av mig när jag cyklade till jobbet igår bullade jag upp med fleasetröja, jacka, regnbyxor (det regnade faktiskt), mössa, sjal och handskar när jag cyklade till jobbet idag.

Stannade halvvägs och plockade av mig allt utom fleasetröjan som jag nöjde mig med att knäppa upp.

Det var ju hur varmt som helst idag! Säkert minst 12 grader. Rena rama värmeböljan

En ny tidsepok

Sonen har blivit stor. Han är ingen baby längre. När vi handlar kläder inser vi att babyavdelningen inte har de storlekar han behöver. Han behöver kläder från pojkavdelningen. Vantar i storlek 2, eller är till och med de för små? Skor i storlek 23. Och igår köpte vi (äntligen tycker nog sonen!) en ny bilbarnstol. Babyskyddet för barn upp till 13 kg förpassas till förrådet. Den nya stolen ska han enligt beskrivningen kunna ha till han är 4,5 år, men när jag ser honom sitta i den funderar jag på hur det ska gå till. Tycker han ser väldigt stor ut i den redan.

Om ungefär en månad fyller han ett år.

Vi har inte längre en bäbis. Vi har en liten pojke. Finns det nåt svenskt ord för "toddler"?

jojomen

Häromdagen var jag föräldraledig. Maken var tvungen att jobba (=åka på konferensresa med jobbet och äta hotellfrukost två gånger, bada bastu och spa:a, titta på delfinshow och dricka öl...) så jag hade två hela vardagar tillsammans med sonen. Det var länge sen.

Vi passade på att promenera ner till stan. Åt sushi till lunch (sonen åt burkbarnmat) och drack kaffe på eftermiddagen (sonen drack vatten och åt yoghurt, sen kröp han omkring på golvet i en halvtimme. Hann med att byta blöja två gånger vid det fikatillfället faktiskt!). Och så fick jag faktiskt en hel del shoppat. Mycket trevligt! Jag fick till och med prova jeans utan att sonen protesterade allt för mycket.

Sen tvärsomnade han mitt i ett "da da da" inne i mataffären. Fascinerande att han kan somna så otroligt tvärt ibland, medan det tar eviga tider att natta honom andra gånger (som till exempel när han vaknar 03:00 på natten och tycker attt han och mamma och pappa ska vara vakna till 04:37...).

Men det var väldigt trevligt att uppdatera garderoben lite grann. Nu är hösten välkommen - åtminstone klädmässigt. Fast när termometern visade minus 1 grad när jag ckulle cykla iväg till jobbet så funderade jag på om jag inte borde leta fram vinterjackan istället. Verkar nästan som att vi hoppade över hösten i år...

Lugn. Jättelugn.

Jag kom hem från jobbet, lite tidigare än vanligt. Frågde hur dagen hade varit. Lugn. Jättelugn. Sa maken. Sonen stod och pillade på lampsladden och skrattade. En glad och harmonisk dag utan i stort sett några tårar alls.

Och så gick det fem minuter.

Sen voltades det från övervåningen nerför trappan, badades i spagettikastrullen (ja, med varmt vatten), slog huvudet i bordet, matades med för varm falukorv, fastnade under sängen, ramlade ner med rumpan före från pallen.... På bara en timme!

Sen gick jag hemifrån.

Kom hem några timmar senare. Maken vaknade till och jag frågade viskande hur kvällen hade varit. Lugn. Jättelugn. Sa maken. Sonen sög på nappen och fingrade på nallen i sömnen. Han somnade strax efter att du gick. Sa maken.

Och nu är det ny dag. Maken och sonen sov fortfarande när jag gick hemifrån. Jag hoppas att den här dagen också blir lugn, jättelugn.

Ibland blir det inte så lyckat med annonseringen

Stängt pga ombyggnad

Fick några minuter över på jobbet (sitter och väntar på material från en kollega och kommer inte längre än så här utan det) och tänkte "nu ska jag passa på att gå in på ellos.se och beställa de där topparna jag har kikat på tidigare. Hinner ju aldrig gå till affären, så nu får det bli onlineshopping istället. Men så visar det sig att deras onliebutik är stängd på grund av ombyggnad just nu. Det suger!

Den fria viljan

För ett par dagar sen såg jag en dokumentär på tv. Den handlade om huruvida vi människor har en fri vilja eller ej. Forskarna hävdade att hjärnan fattar beslut långt innan vi själva är medvetna om besluten. Skeptiker som jag är hittade jag så klart diverse invändningar mot hur testerna var genomförda, hur stort forskningsunderlaget var, och om slutsatserna egentligen var vetenskapligt belagda eller mer spekulativa och så vidare. Det må vara hur det vill med det. Idag har mina egna empiriska studier visat att min hjärna faktiskt fattat beslut åt mig långt innan jag var medveten om det.

Om ni har läst min blogg så vet ni att jag antog en utmaning för några dagar sen att inte äta sött, snask och snacks. Idag har jag en sån där dag när allt bara går fel, och jag har varit arg i flera omgångar (både på andra och mig själv!), och det är helt enkelt en dålig dag. Alldeles nyss tänkte jag "nä, nu skiter jag i den där utmaningen. Nu går jag till kiosken och köper choklad!" - typiskt tröstätebehaviour.

Nåväl. Jag rotade runt i väskan efter plånboken. Rotade en stund till. Och slet till slut ur alla grejerna men hittade ändå inte plånboken. Ringde hem, och jodå, den ligger kvar hemma.

Min hjärna bestämde alltså redan i morse att jag inte skulle ha några pengar med mig idag! Det går ju inte att köpa godis utan pengar. Visste min hjärna redan i morse att jag skulle bli sugen på att gå till kiosken? Tål att tänkas på!

Nu går vi!

Sisådärja. Nu har jag anmält 80 % av företagets anställda till Korpens stegtävling. Vi tjuvstartar med en intern företagstävling så fort vi får stegräknarna på posten.

Nu är det bara att ge sig ut och traska. (Snälla fot, bli helt bra fort så jag kan gå så mycket att jag vinner tävlingen!)

Jag har inte så mycket att säga, och inte så mycket tid att sitta här vid bloggen heller för den delen, men känner att det måste in nåt inlägg ibland ändå. Så därför får ni nu en rapport om min hälsporre.

Det börjar gå över!

De senaste dagarna har det knappt känts nåt alls under dagen. Lite känns det på morgonen, då brukar det ju vara värst, och ibland på kvällarna om jag har gått mycket under dagen. Men det finns hopp! Det beror nog mycket på att jag har gått omkring och sett lite rolig ut på jobbet i mina superdämpade aerobicsskor (men de är sköna!) plus att jag har gjort stretchövningar varje dag, samt smort in foten med inflammationshämmande gel tre gånger om dagen. Jag har inte testat tejp och laser.

Fast i morgon ska jag på bröllop och gå med högklackade skor hela dagen, så då pajar jag väl foten på nytt. Eller vad tror ni om svarta aerobicsskor till röd thaisidenklänning?

Inte bara ont i hälen

Nu börjar träningsvärken i alla otränade muskler göra sig känd också... aj aj! Fast träningsvärk är lite skönt ont. Hälsporre är inte skönt.

Kaffe - en drog.

Börjar vara hungrig. Har druckit en kopp the och två koppar kaffe sen jag kom till jobbet. Ska inte dricka fler förrän efter lunch. Kaffe på maten blir bra. Det är bara det att det dröjer så länge till kaffe på maten. Först ska jag träna. Ett gympapass på lunchen. Det är om en timme. Det håller på en timme. Efter det ska jag duscha, klä på mig, gå tillbaka till jobbet, värma min matlåda, äta lunchen (utan att kasta i mig maten) och sen, sen får jag dricka kaffe igen. Det blir ju om... *räknar* ...om typ tre timmar! Om tre timmar ska jag dricka kaffe.

Är man beroende om man räknar tiden till nästa kopp kaffe så här?

En mus i mitt hus

Inte i mitt eget hus, men nog hittar vi muslortar både här och där på kontoret. Vem hittar flest i sitt rum? Jag hittade en i min kaffemugg - det tycker jag borde ge minst dubbla poäng! I kaffemuggen av alla ställen... dricker möss kaffe?