Flirt eller bara livlig fantasi?

Det är förmodligen bara min egna fantasi som har diktat upp den här historien, men här kommer den.

I ett kontorsrum ganska nära mitt sitter en man. Han är den där slutna, tysta typen, som man knappt lägger märke till. Han fikar sällan, och ger inte intrycket av att vara särskilt social. Jag har nog mest bara sagt hej till honom på de fyra fem år jag har jobbat här. Jag tror att han är singel, men det har jag ju egentligen ingen som helst aning om.

Och så plötsligt i förra veckan passerade jag honom när jag skulle gå och värma min matlåda i micron. Han stod och log stort medan han pratade med en jämnårig kvinna, som också log och såg lite förlägen ut. Det kunde ju självklart ha handlat om jobb, men jag tyckte mig höra "det finns ju några restauranger att välja på härute" så nog tror jag att det var en lunchdejt de pratade om.

Någon dag senare såg jag dem återigen stå och prata med varandra vid lunchdags med jackorna på, "jag vet inte, vad tycker du" hörde mina stora öron, och jag misstänkte att de återigen pratade om en lunchdejt.

Idag luktar det gott rakvatten från han kontorsrum, något jag aldrig har känt tidigare.

Och jag sitter här och tycker att det är jätteroligt! Även om det bara är min livliga fantasi som håller på att para ihop två människor som jag knappt vet vad de heter så kan jag inte låta bli att bli lite bubbligt glad över kärleken!