Igår hamnade jag på östgötateatern på en Shakespeareföreställning. Vi såg
Trettondagsafton. Det är helt fantastiskt egentligen hur aktuell en pjäs som skrevs för flera hundra (!) år sen kan vara idag! Trettondagsafton är som en sitcom - ja, faktiskt, jag associerade till
Vänner flera gånger under föreställningens lopp! Trettondagsafton handlar om kärlek och intriger. Hur kul som helst! Rekommenderar alla varmt att gå och se den!
Tror att det var en gymnasieklass där igår kväll också. Bredvid mig satt en tonårskille som inte verkade helt bekväm i rollen som teaterpublik. Han suckade, bytte ställning i stolen var tredje minut, viskade lite med sin kompis på andra sidan. Var lite störande med andra ord. Fast efter en timme hände nåt. Helt plötsligt blev han stilla, började engagera sig i teatern och skrattade, utan att titta på sin kompis först för att få bekräftelse på att det var ok. Sånt är roligt! Visst hann jag bli lite irriterad på att han störde i början, men han hade nog inte varit på så många teaterföreställningar i sitt liv så man måste ju få lära sig. Nästa gång kanske han vågar slappna av och flyta in i föreställningen på en gång!