på inköpslistan: sugrör

hade besök av goda vänner för ett tag sen. Vi dukade fram kaffe åt de vuxna, och jag frågar lilltjejen om hon vill ha saft.
hon: vad är det för saft?
jag: öhhh... det är visst jordgubbssaft vi har.
hon: är det röd saft?
jag: ja, det är det.
hon: (eftertänksamt) ja, ok då, men då kan jag ta sugrör också!
jag: nästa gång, vännen, nästa gång.

And the winner is...

Jo, men jag måste ju avrapportera hur det gick i min icke-tävling. Mina två inbjudningar till Spotify går efter lottdragning till: (konstpaus och trumvirvel)
Peter och Mats.

Grattis grattis. Om det dyker upp nya möjligheter för mig att bjuda in så ska jag givetvis komma ihåg er andra.

Söndag

Det är söndag förmiddag. Släkten från Skåne har just lämnat oss för att åka tillbaka till Skåne. Solen skiner. Maken spänner på sig rullskidorna för ytterligare ett träningspass på snöfri östgötamark inför vasaloppet. Sonen hänger i sin bärsjal på min mage, och jag häller upp ytterligare en kopp kaffe och plockar fram tre praliner ur Aladdinasken som farmor hade med sig... Hå hå ja ja, what a day...

Det är det ingen som har tänkt på!

Nån gång före jul kom det ett paket på posten, med denna text på det medföljande kortet:

Dag efter dag visar du tecken på din lojalitet.
Som ett uttryck för vår tacksamhet vill vi ge dig denna gåva som är speciellt utvald för dig. Vi hoppas att du även fortsättningsvis kommer att ha stor glädje av Nespresso.

Paketet innehöll två chokladaskar. Mycket trevligt. Jag vet fortfarande inte om de är ironiska med kortet - jag har inte beställt nåt kaffe sen nån gång i våras vad jag vet. Nog för att det brukar bli stora beställningar när jag väl beställer, eftersom vi har en kaffeklubb på jobbet och samlar ihop till en gemensam beställning (appropå det, Blueberry, fick du betalt av mig vid senaste betällningen som jag var med på??), men ändå. "Dag för dag"... jag vet inte det jag .

Nåväl, det var inte det som var poängen med detta inlägg. Den ena asken har mörk, 70%-ig choklad i små tunna pappersförpackade fyrkanter, och den andra har mjölkchoklad i samma format. De ser faktiskt ganska lyxiga ut, och jag kan mycket väl tänka mig att bjuda på dem tillsammans med en kopp espresso när jag får besök. Det är bara det att det inte är nån som har tänkt på att jag går omkring här hemma alldeles ensam (bäbisen har inte lärt sig prata än och kan inte stoppa mig när han sover) och det är så lätt så lätt att ta en liten fyrkant till kaffet. En liten fyrkant bara. En av varje sort så klart. Och så en till till påtåren. Och så bara en liten fyrkant till.

Det är det ingen som har tänkt på!!

Men snälla, stoppa mig, någon!!

Med lite list, tid och googlande har jag fått även sunkmobilen att blogga. Idag blommar min amaryllis. Igår städades julen ut. Den flitige läsaren kanske minns när amaryllislöken inhandlades. 4 veckor till blomning lovade förpackningen. Långa veckor...

tävling, eller inte...

jag har inbjudningar till Spotify att dela ut, om det råkar vara någon som läser här som inte redan har Spotify men vill ha det... släng in en kommenar vetja. Blir det många som vill ha så lottar jag väl bland kommentarerna, men med tanke på hur många kommenarer jag brukar ha så är ni nog inte så många som ser detta...

och för er som läser här och redan har Spotify: kan ni inte lägga in nån trevlig playlist i kommentarsfältet, så ag får nåt att lyssna på? Hinner ju inte sitta här och lägga upp egna listor... för nu skriker bäbis igen...

mobilbloggande

jag måste få till det där med mobilbloggande igen, om det så innebär att jag måste köpa ny telefon. igår när jag var på sovpromenad med bäbisen tänkte jag ut inte mindre än två inlägg, men sen kom jag hem och då finns liksom inte tiden att sitta framför datorn längre. det ena inlägget handlade om okopplade, löst springande, hundar i tättbebyggt område, det andra har jag glömt, och nu blev bäbisen ledsen igen...